Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petersburgs omgifningar - Schlüsselburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu skymta vi långt borta i fjärran något hvitt.
Det är fästningen Schlüsselburg.
Engelsmännen rycka fram med sina kameror och taga plåt på plåt.
Hvem vet, om man får fotografera, sedan man kommit fram, och en
fotografi af den beryktade fästningen har ju stort värde. Vi äro tvehågsna,
om vi skola följa exemplet. Plåtarnas antal är ej stort, och vi vilja ha
fästningen affotograferad på närmare håll, kosta hvad det vill.
På kajen svärmar det af poliser, gendarmer och sjåare, under det att
på molon till vänster en grupp fiskare står och stirrar på oss, underliga
gestalter med långt, raggigt hår, trasiga tröjor och med i trasor lindade
ben. De se halfvilda ut, och man tycker sig förflyttad tillbaka till de
gamla germanernas tid. Nutid kan väl inte detta vara? Något dylikt
ha vi ej sett förr. Intet antyder deras ryska nationalitet. I själfva verket
äro de också finnar och klädda på samma sätt som deras förfäder för tusen
år tillbaka.
Vi återkallas till verkligheten genom det buller, som uppstår då
landgången slungas ut från kajen. Gendarmerna taga plats vid densamma för
att mönstra dem, som gå i land, och vi känna oss skuldmedvetna med vår
kamera. Som en sista resurs ha vi emellertid polismästarens i Petersburgs
tillståndsbevis att få fotografera, men vi äro ej fullt säkra på, att man
skall tillämpa dess bestämmelser, när det gäller att »knäppa» fästningar.
Ladoga, den ofantliga sjön, ligger rakt framför oss. Långt, långt ute
synes ett fyrtorn och bakom detta endast vatten. Vi tycka oss se hafvet.
Newa bildar här pipen i en tratt, hvars öfre del består af sjön. Midt i
Newas mynning ligger en liten ö och på denna fästningen, omgifven af
sina bastanta och hotande stenmurar.
Där sitta alltså hundratals olyckliga fångar, och där ha tusentals lidit
och komma väl ock att få lida!
Den lilla, idoga staden borttar en del af det hemska intrycket. Det är
eu äkta småstad med kälkborgerliga element och hundra år efter sin tid.
Den är liten och ful. Öfverallt möter man polis och gendarmer, men vi
antastas icke en enda gång, ehuru man tittar på oss, efter hvad vi tycka,
på ett misstroget vis.
Längs stranden har man uppfört höga vallar. Vi tro oss nästan vara
i Holland, där man på så sätt skyddar sig mot öfversvämningar, men här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
