- Project Runeberg -  Antti Ahlström, hans liv och verksamhet /
31

(1904) [MARC] Author: Juhani Aho
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verksamhet. Likadana voro förhållandena på alla andra
affärsområden.

Jordbruket var väl ändå gårdens förnämsta inkomstkälla.
Det är redan nämndt, hvilka gårdar och hemman hörde till
boet vid Liljeblads död år 1847. I hvilken utsträckning
jordbruket bedrefs, huru många hästar, kor och får hemmanet
kunde hålla, kan ej med tillhjälp af till buds stående källor
utredas. Då man år 1871 sådde 7 tunnor råg och födde 25
kor och 10 ungkor, 6 hästar och 30 får, så kan man antaga
att hälften af detta antal höllos år 1847, då hemmanet var
hälften mindre.

Visserligen framgår ur den efter Liljeblad gjorda
bouppteckningen, att Liljelunds hemman med såg och kvarn var värdt

1.000 rubel, men denna summa är naturligtvis endast för syns
skull upptagen. I själfva verket var egendomens värde mycket
större. Så förhåller det sig äfven med lösegendomen, som
, hästar och annan boskap inberäknade värderades till 780 rubel.
De siffror, som utvisa boets penningetillgångar, gifva oss en
riktigare uppfattning af den förmögenhet, hvars förvaltare
Ahl-ström skulle blifva. Det fanns rena penningar 3,000 rubel och
säkra fordringar till ett belopp af 3,788 rubel 90 kop. Om
vi räkna med de 1,500 rubel, som enkan gömt undan och som
sedan gaf anledning till den bekanta Liljebladska processen,
så fanns i boet i rena penningar 8,288 rubel 20 kop. Den
utestående penningesumman visar att den i huset bedrifna
låne-eller bankrörelsen var jämförelsevis stor.

Detta torde ha gifvit anledning till följande sägen, hvars
sanningsenlighet ej garanteras, men hvilken såsom
karaktäristisk här må anföras.

Liljeblad hade engång i en boda åt en viss Juho Andersson
från Alajärvi visat en gammal silltunna och bedt honom se
efter, hvad som fanns i den. — »Gammalt järnskräp finns där
ju bara», sade Juho. — Titta djupare», sade Liljeblad. Juho

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:59:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ajahlstrom/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free