Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
affärsföretag. Sålunda vunno bl. a. hans skeppsbyggnader icke
hennes erkännande. Då Saarikoski skulle utskjutas, infunno
sig några af Anttis vänner från Björneborg för att öfvervara
tilldragelsen och dessa uppmanade frun att följa med till
Sastmola. »Jag kommer ej», svarade hon, »och jag är ej nöjd
med hela saken. Nog komma vi till rätta äfven utan skepp.»
Och sedan hon sagt detta gick hon till sina hushållsbestyr så
att nycklarna i den stora knippan vid bältet skramlade.
Denna olikhet i karaktärerna störde emellertid ej det goda
förhållandet och Ahlström hade säkerligen icke kunnat bevara
%
sin stora aktning för kvinnan, om han icke hyst en sådan för
sin egen hustru. Om någon större meningsolikhet uppstod och
värdinnans ordflöde började rinna stridare än vanligt, slog
Antti öfver till skämt och började sjunga: »TuolP on mun
kultani, ain’ yhä tuolla» — eller något liknande. Ofta skall
han äfven hafva sagt till mor: »allt vore väl, om jag blott dagen
i ända skulle sitta inne med dig i salen och du toge emot
kvarnlapparna och jag lade pengarna i skåpet.»
Liksom Långfors’ aktsamma värdinna hade motarbetat köpet
af Saarikoski, så motarbetade hon äfven köpet af Norrmark och
skall äfven en gång fått detsamma afböjdt, på samma sätt som
Saarikoski köpet. Detta torde hafva inträffat då Norrmark
och Lamppi år 1864 öfvergingo i Lönegréns ägo. Då dessa
sedan sex år senare åter stodo till buds, sade Ahlström: »denna
gång skall jag ej lyssna till käringprat» — och uppgjorde köpet.
Om Ahlström äfven tidigare kunnat blifva ägare jämväl af
Lamppi-hemmanen, torde det likväl böra antagas, att det var
en lycka för honom att köpet då ej blef af. Ty kort därefter
kommo affärskriserna och nödåren, under hvilka äfven Ahlström
måhända hade haft det svårt att reda sig. År 1870 däremot
hade tiderna blifvit bättre, så att icke ens de stort företag
längre var ett vågspel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
