- Project Runeberg -  Antti Ahlström, hans liv och verksamhet /
119

(1904) [MARC] Author: Juhani Aho
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag anser mig ha tillräckligt af denna världens goda,
men att äga dig, om också ingenting annat, så anser jag mig
mycket lyckligare än öfriga världens goda utan dig.»

»Jag är visserligen icke den mannen, som ej vet värdera
denna världens goda, som också är en Guds gåfva, och har
jag ofta tänkt, huru Guds välsignelse har följt mig, men hoppas
också kunna värdera kärleken som den förtjenar.»

»För pengar gör man ej allt hvad man kan, men väl för
kärlek uppoffras allt hvad man har. —»

»Emottag dessa rader som ett bevis uppå, att den onde
anden, som engång ville afundas mig, som engång ville herska
öfver mig, har herskat ganska kort tid och måst vända om
med oförrättadt ärende, emedan han funnit att ryggen är vänd
mot honom.»

Af alla dessa bref framgår, att Ahlström var ej blott en
praktisk man, en affärsman, att han intresserade sig ej blott
för materiella saker, utan att han också tänkt öfver mångt och
mycket annat och bildat sig en öfvertygelse också i ideella
frågor. Af hans ursprungliga och omedelbara skrifsätt framgår
dessutom, att också hans andliga kapital var själfförvärfvad
egendom, att hans lifsåskådning var en frukt mera af egen
erfarenhet än af inlärda bokliga kunskaper. Och egendomligast
är, att denne autodidakt från Sastmola i vissa af sina idéer stod
framför sin tid, lemnande många höglärda herrar långt efter sig.
En fråga, som först efter mera än ett decennium blef aktuell
hos oss, var kvinnofrågan, frågan om kvinnans rättighet till
lika bildning som mannen. Men i denna fråga hade Ahlström
redan år 1871 hunnit bilda sig en fast och fullt modärn
uppfattning. 1 ett bref, där han för Eva berättar om kyrkoherden
Nyholms installationsfest i Sastmola, skrifver han bl. a. följande:

»Vid början af supén uppstod mellan prosten Ingelius
och undertecknad en vänlig dispyt, som räckte under hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:53:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajahlstrom/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free