Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hyddan, om ej ett jordiskt paradis, så ett kärlekens och fridens
hem och ett förhus till Guds rike. — Detta är ock ett högtidligt
tillfälle för eder, 1 förenade makar! — helgadt af Gud själf, som
i oskuldens paradis förenade de första hjärtan. Många andra
dagar, både sorgliga och glada, skola af eder glömmas, men
ej denna dagen. Den skall ännu vara lika frisk i edert minne,
då åren redan satt sin silfverkrona uppå hjessan. I hafven i
dag ingått i det heliga äkteståndet. Inför Gud hafven I knutit
det ömma bandet, och aflagt edra trohetslöften. — Slägtingar
och vänner hafva samlat sig kring eder för att önska eder lycka
och mången lycklig tår har fuktat myrtnet i kransen. I hafven
åtagit eder de heliga förbindelser, för hvilka själfva
föräldrakärleken måste vika. De veta dock dessa ålderstigna fader och
moder att de behålla sitt rum i edra hjertan och afundas ej
den kärlek som med dem delas. — Förgäten likväl icke, att det
är föräldrarnes välsignelse som bygger hus ät barnen och att
edra pligter af tacksamhet och kärlek mot dem ej med denna
dagen sluta.»
»Du unga brud, du lämnar din hulda moders hals och den
kära syskonringen, men hennes ömhet, hennes böner följa dig.
— Ack, huru tom skall hyddan vara, då du ej mera är där! —
Så blandar sig det bittra i hela lifvets glädje.»
»Dock önska vi i. dag glömma sorgen, ty detta är ock
ett g/ädjefullt tillfälle. Huru kan brölloppsfolket sörja så länge
brudgummen är när dem? Vi deltaga alla i hans lycka och
såsom brudgummen gläder sig öfver bruden, så glädja vi oss
åt hans önskningars fullbordande. Ty är icke detta hans
bröllop f>s dag och hans hjärtas fröjdedag? Sluter sig icke den unga
bruden till hans manliga bröst? Har hon icke förpligtat honom
det trogna löftet: dit du gär, dit gar jag ock; där du blifver,
där blifver jag ock; din slägt skall vara min slägt, och din Gud
skall vara min Gud. Du, som bruden hafver, du den yppersta
uti vårt lag, många och sälla blifve dina dagar! Var din lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
