Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de äldsta kulturorter i Finland. Kjulo socken med sina
historiska traditioner, hvilka, huru otillförlitliga de än må vara,
åtminstone vittna om att den andliga kulturen är gammal på
orten, är ej långt aflägsen ifrån Kautua. I)e talrika i
Kumo-och Eurafloddalar anträffade fynd, bestående af bronssaker och
föremål från äldre järnåldern, hvilken anses hafva börjat
omkring 800 e. Kr., häntyda på, att Eura socken jämte Kumo och
Kjulo varit det centrala bosättningsområde, ifrån hvilket en del
af det öfriga Satakunta småningom koloniserades.
Vid tiden för den svenska eröfringen anträffades den
tätaste bosättningen för det mesta vid de stora sjöarna,
Kjulo-träsk och Pyhäjärvi, samt vid floderna, Kumo älf, samt
Eura-och Lappoåar. 1 Eura var den tätast befolkade platsen vid
Euraås utlopp ur Pyhäjärvi, uti Kautua by.
På 15- och 1600-talen innehades en icke ringa del af
jorden i Eura socknen af adliga ätter, hvilket, såsom bekant,
var fallet öfverallt i Finland. Här liksom å Fredriksfors kommu
egendomarna senare eller på 1700-talet i händerna på svenska
och finska affärsmän. Äfvenså var en icke mindre del gifven
i förläning. Sålunda fick hertig Johan den 27 juni 1556 i
för-läning Kumogårdslän, hvilket omfattade äfven Eura socken. Från
år 1585 innehades denna förläning af Johan III:s andra gemål
Gunilla Bjälke och från 1590 till 1600 af deras son Johan.
De första uppgifterna, som stått herr Borg till buds om
lägenheterna i Kautua by, anträffas i »Jordebooch öfver Neder
sattakunden pro Anno 1654». Kautua by bestod då af tio
hemman, hvaraf två voro ryttarehemman, ett infanteriets
frihemman samt de sju öfriga ärftliga frälsehemman, enligt
• Norrköpings besluts» villkor förlänade den 20 mars 1651 åt
deri berömde fältherren Arvid Wittenberg, som i det 30-åriga
kriget var en af den svenska armens öfverbefälhafvare.
Då Arvid Wittenberg dog år 1657, öfvergick förläningen
till hans arfvinge generallöjtnanten Leonhard Johan Wittenberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
