Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifvit Timm, »som intet velat sig att svara hvarken honom
eller bokhållaren på dess många skrifvelser». — »Men är
handlanden Timm så nachlässig och okristlig att han för sin egen
och publici nytta frågar hvarken efter bruket eller folket, som
likväl på dess inrådande för hans skull till att konservera
egendomen vågat både lif och blod i det de kvarblifvit, der likväl
andra, som sjelfva suttit vid sina värk, lemnat allt i sticket,
hvarför är min underdåniga, ödmjuka bön på det arma folkets
vägnar — — det kollegium behagade föreställa handelsman
Timm detta omilda och otacksamma handlandet mot det fattiga
folket.» Denna föreställning uteblef ej heller, hvilket framgår
af bergskollegii protokoll d. 30 april 1725.
Sedan bergmästaren insändt de äskade underrättelserna
om de finska brukens tillstånd samt bruksägarena förklarat sig
sinnade att åter uppbygga sina ödelagda verk, vidtog
bergskollegium slutligen några åtgärder för den ruinerade näringens
återupplifvande. Genom bergskollegii öppna resolution af den
1 juni 1725 beviljades Kautua, likasom öfriga bruk i landet,
åtta frihetsår ifrån 1724 års början för tionde och hammarskatt,
samt andra ordinarie och extraordinarie kronoutskylder. Likaså
befriades bruksfolket och arbetarena från kontribution och andra
kronoutgifter, utom mantalspenningarna, tills verken så kommo
i gång, att de där kunde hafva sin näring och förtjenst.
På Kautua återuppbyggdes stångjärnshammaren år 1724
och den ena hammarhärden år 1725. Följande år uppfördes
äfven kolhusen och sågen- (med en ram och ett blad, försågande
20 å 30 tolfter bräder om året). Den andra härden uppfördes
icke förrän 1730 och ännu år 1732 erfordrades åtskilliga
byggnader, förrän bruket kunde anses komplett. Allmogens
okunnighet i kolning samt motvilja mot denna näringsgren, hvilken
den ej ansåg lönande, utgjorde äfven en hufvudsaklig orsak
till att bruket efter fredsslutet icke ville repa sig. Sålunda
tillverkades år 1725 allenast 27 SkS, 1726 60 SkS", 1727 118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
