- Project Runeberg -  Antti Ahlström, hans liv och verksamhet /
249

(1904) [MARC] Author: Juhani Aho
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfverloppsjord uti samfällighctsmarkerna än som på hans
hemman efter mantal sig belöper, utan skulle hvar och en få därvid
njuta hvad honom efter författningarna tillkommer. Beträffande
sedan allmogens gjorda erinringar, så trodde Beckman dem af
sig själfva förfalla, enär han nu än ytterligare förklarade det
hans tanke icke vore att för det till öfverflyttning ämnade
smidet inrätta nya verkstäder eller göra någon ändring uti förut
privilegierade dammar och damfästen. Det befarade tvånget
med kollevereringen kunde på intet sätt ega rum, enär
bruksägaren icke uppgifvit andra än sina egna skogstillgångar, som
han säkert visste vore mer än tillräckliga för hela smidet och
behöfde således hvarken nu eller för tillkommande tider begära
något af andras skogar, utan skulle det i alla tider helt och
hållet ankomma på hvars och ens välbehag, om han funne sin
räkning vid att i en eller annan måtto göra bruket någon
betjäning. Och livad slutligen angick anförandet om
vägbyggandet, så kunde därom icke heller någon fråga vidare uppstå,
sedan kongl. maj:t och riksens kammarkollegium genom utslag
under den 18 januari 1792 hade afgjort den saken till hvars
och ens framtida efterrättelse.

Icke heller denna gång fästes något afseende hvarken vid
Björneborgs stads fullmäktiges eller böndernas påståenden, utan
beviljades Beckman genom bergskollegii resolution af den 4
februari 1794 rättighet till öfverflyttande af Mariefors-smidet
till Fredriksberg. Och som assessorn förklarat det han icke
ville drifva plåtsmidet högre än till 200 skeppund om året, så
nedsattes det vid Fredriksberg tillåtna plåtsmidet till detta
belopp. Däremot erhöll Beckman tillåtelse att förädla det för
plåtsmidet afsedda ämnesjärnet till spik och allehanda andra
redskap.

Sålunda blef hela smidestillverkningen vid Fredriksfors’
och Fredriksbergs bruksinrättningar under den därstädes förut
antagna stämpeln 215 skepp, ärligt stångjärnssmide, inberäknadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:53:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajahlstrom/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free