Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För en jämförelsevis liten summa, ungefär etthundrade
riksdaler hade Beckman sålunda utvidgat brukets egor och
skogar med tillsammans 3 u/24 mantal eller 14,476 9/i» tunnland.
Beckman nöjde sig likväl icke med denna landvinning.
Kronan fick äfven på annat håll släppa till af sina skogars
skatter, hvilka den dag som är ännu icke uttömts. En skildring
om, huru Rudanmaa skogrika utmark tillföll Fredriksfors bruk,
är äfven den ett blad icke blott i de Ahlströmska
possessio-nernas förhistoria, utan öfverhufvud i landets odlingshistoria.
I slutet af 1700-talet, innan storskiftet dragit sina
noggranna råar kring skogar och marker, funnos uti nästan alla
socknar också i trakterna kring Björneborg kronan tillhöriga
allmänningar, i jordeböckerna införda under namn af
utby-skatter. Några bland desse bestodo af ängar eller åkrar, men
de flesta af ängar och skogsmarker; åtskilliga sådana
allmänningar voro med räntorna anslagna under militie- och
landsskatts-indelningarna, andra åter kronan förbehållna. Allmänningarna
utgjordes i regeln af öde områden långt aflägsna ifrån de
bebodda trakterna och bärande grof skog utan annan odling än
hvad närmaste byamän inkräktningsvis kunnat åstadkomma,
men dessa områden hade aldrig blifvit uti någon jordebok
införda och kronan hade af dem icke haft någon nytta, utom
då någon nybyggare nedsatt sig där och åt sig uppodlat ett
ordentligt hemman. Det var först genom slika nybyggare som
uppmärksamheten fästades vid allmänningarna, ty förut hade
de merendels i brist på skogs- och jagtbesigtning af grannar
och sockneboar inkräktats och på flerahanda sätt underkastats
åverkan: den ena hade därstädes upptagit åt sig en äng, den
andra ett fiskeläge, den tredje hade huggit timmer o. s. v. utan
åtal eller minsta eftersyn. Och sedan långa tider, ja sekler på
detta sätt framflutit — heter det i en relation af landshöfdingen
i Åbo län — hade de mest tilltagsna åverkarne framdragit
vittnen, som vid domstolarna intygat deras nyttjorätt till mar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
