- Project Runeberg -  Antti Ahlström, hans liv och verksamhet /
331

(1904) [MARC] Author: Juhani Aho
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bönderne förklarat, att vattnets uppdämning icke komme att
förorsaka dem någon skada. Inrättningen var afsedd för en
stångjärnshammare med tvänne ässjor och beviljades densamma
sex frihetsår, räknadt från den dag bruket först kommit i gång.
År 1705 erhöll Creutz ytterligare 6 frihetsår. Denna tid hade
knappt gått till ända, förrän bruket år 1711 nedbrann till
grunden och därefter icke reste sig ur sin aska innan mer än
tre årtionden förgått.

Orsaken därtill att bruket icke tidigare återuppbyggdes
måste sökas först i stora och därefter i lilla ofreden samt
sär-skildt äfven i bruksägarens deltagande i tidens politiska
tilldragelser. Landshöfdingen Creutz hade annat att göra än att
sköta sina privata affärer, och slutligen såg han sig likasom så
mången annan finsk man tvungen att undan krigets härjningar
flykta öfver till Sverige. Där verkade han såsom landtmarskalk
vid 1713 års riksdag och var äfven i öfrigt en af de ledande
personligheterna under den tid Karl XII uppehöll sig i Turkiet,
utan att härunder i minsta mån befatta sig om eget lands och
folks angelägenheter.

Efter konungens död blef Creutz riksråd år 1719. Redan
därförinnan hade han utnämnts till president i Åbo hofrätt,
men återflyttade först efter fredsslutet år 1721 till Finland.
Länge fick denne »äkta finne» (»aimo suomalainen»), hvilket
hedersnamn honom tilldelades, likväl icke verka till gagn för
landet, enär han redan år 1726 afled.

Året före sin död upprättade Creutz kiännande krämpor
och brist å rörlige krafter» ett testamente, hvari han fördelade
sina besittningar emellan sina barn. Uti detta testamente
omnämnas flera lägenheter, hvilka allt fortfarande höra under
Strömfors’ bruksegendom. Sonen grefve Gustaf Creutz,
landshöfding öfver Österbotten (död 1746) tilldelades Stor-Abborfors
säterirusthåll samt tvänne ryttarestomhemman, hvarunder lydde
äfven holmen Svartviran. Till Stor-Abborfors säteri hörde i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:59:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ajahlstrom/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free