- Project Runeberg -  Antti Ahlström, hans liv och verksamhet /
367

(1904) [MARC] Author: Juhani Aho
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att, om entreprenör icke kunde erhållas inot en skjutslega af 2
mark per mil, kommunen borde tillskjuta det öfverstigande
beloppet. Under två mark borde skjutslegan icke bestämmas.
Till denna taxa kom Ahlström af djurskydds-skäl. Knligt hans
åsikt kunde och finge en häst icke göra mera än en skjuts
om dagen, ifall afståndet mellan stationerna var en och en half
mil. För en sådan skjuts borde den skjutsande erhålla så
mycket som erfordrades för hästens och karlens underhåll, eller
3 mark. Beträffande den hastighet skjutshästen borde prestera
ansåg Ahlström annars, att en mil i timmen vore en alltför stor
hastighet t. o. m. för den bästa häst, om denna dagligen måste
vara i redet. »Jag har själf haft goda hästar och har funnit
att det är för mycket att med dem färdas en mil i timmen.
Till denna öfvertygelse torde Ahlström hafva kommit bl. a.
därigenom, att han under vistelsen på Långfors ansåg sig hafva
kört mera med sin förenämnda »Musta» än denna trogna
tjänare sedermera visade sig stå ut med.

Men det var icke blott för hästarna Ahlström ömmade och
kände lidande, icke blott till förmån för dem han talade. På
hans ståndpunkt i denna fråga inverkade äfven omtanken om
de skjutsande. Skjutsningens ställande på entreprenad ansåg
han fördelaktigt äfven i det afseendet, att de unga gossar som
vanligtvis skickas att skjutsa blifva fördärfvade under detta
sysslande i det att de å gästgifverierna lärde sig kortspel och
allehanda andra oseder.

Samma människovänliga sinnelag ådagalägger Ahlström,
då frågan om lösdrifvare och deras behandling kom före.
Utskottet hade föreslagit, att den, som för lösdrifveri varit insatt
i arbetsinrättning, icke under tre års tid efter det han frigifvits
finge bortflytta eller aflägsna sig från sin hemsocken. Ahlström
ansåg att om en lösdrifvare engång utstått sitt straff, hans
förseelse borde anses försonad och han icke längre fastkedjas vid
kommunen. Om det t. ex. skulle inträffa, att i grannsocknen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:59:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ajahlstrom/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free