- Project Runeberg -  Antti Ahlström, hans liv och verksamhet /
376

(1904) [MARC] Author: Juhani Aho
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

femtiotusen, af svensktalande ieke fullt trettiotusen, men de
senare hade till sitt förfogande nio fullständiga lyceer, de förra
endast tre. En ledamot af ståndet, herr J. Kurtén, hade försökt
förringa beviskraften hos dessa siffror genom att föreslå en
annan grund för beräknandet af det erforderliga antalet finska
skolor. Han proponerade att man skulle taga fram
bevillnings-längdema och i dem efterse huru många familjer i landet hade
sådana inkomster, att de kunde bekosta sina barns underhåll
vid de lärda skolorna; sedan skulle man söka få ratt på dessa
familjers språk i hemmet; och af de erhållna siffrorna skulle
framgå, att proportionen emellan finska och svenska skolor
icke var så skriande oriktig som framhållits. Enligt Tengströms
åsikt åter behöfde den jordbrukande befolkningen i allmänhet
alldeles icke lärda skolor.

Att Ahlström med sina demokratiska åsikter icke skulle
låta sådana uttalanden passera oanmärkta, faller af sig själf.
»Herr Kurténs åsikt är den, att den som icke orkar betala
någon bevillning, han är också icke berättigad att inhämta
kunskaper i någon högre skola. Men enligt denna grund
och norm skulle man komma alldeles på villovägar. Först och
främst vet jag att allmogen på landet haft alla möjliga utskylder
innan bevillningen tillkom, hvaremot herremannaklassen förut
icke haft någon annan utgift till staten, än den personella
af-gilten af en eller två mark. Landskommunerna hade och hafva
sina jordskatter, de bidraga till landsvägaunderhållet,
hållskjuts-ningen m. m., jag kan icke räkna upp alla dessa onera, som
hvila på landsbygden. Att desamma icke, då bevillningen
tillkommit, kunna belastas med så alltför stor taxering, har helt
enkelt berott därpå, att de icke tålt mera. Vill man nu yrka
att endast de, som kunna betala bevillning, äro berättigade att
sända sina barn i skolor? Det finnes emellertid hos oss män,
som utgått från kojan, men dessa skulle enligt herr Kurténs
åsikt icke bordt vara berättigade att åtnjuta undervisning. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:59:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ajahlstrom/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free