Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XIV Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
CARL XIV JOHAN
rike, flyttade han den 9 april högkvarteret till Bryssel. Vid ankomsten
dit mottog han oroande nyheter om norrmännens uppresning emot det i
Kiel slutna fördraget samt erhöll underrättelse om hvad som nyss
försiggått i Frankrike: de allierades intåg i Paris, Napoleons tronafsägelse och
Bourbonernas återkallande.
Med anledning af dessa viktiga händelser begaf han sig till Paris, dit
han anlände natten till den 1 3 april. Han hade här att bevaka stora
intressen hos de allierade, då nya hinder sålunda upprest sig mot alt
Sverige skulle bekomma lönen för sina under kriget gjorda tjänster. Genom
det verksamma biträde, Carl Johan erhöll af kejsar Alexander — den af
hans bundsförvanter, till hvilken han mest satt sitt förtroende, och
hvilken nu utöfvade det största inflytandet inom koalitionen —, vann han
dess medlemmar för sina önskningar.1
Sedan kronprinsen utverkat sig äfven den franska regeringens
erkännande af föreningen med Norge samt försäkrat sig om kejsar Alexanders
mäktiga stöd under de ovissa förhållanden, hvari krigshändelserna ännu
kunde föra Sverige, lämnade han Paris och återkom den 5 maj till Bryssel.
Efter att där hafva upplöst nordarméen samt vidtagit anstalter för de
svenska truppernas skyndsamma återvändande afreste han till Lybeck och
ankom den 28 maj till Karlskrona.
Då Carl Johan den 3 juni inträffade i Stockholm, hälsades han med
jublande glädjebetygelser.
Fredsslutet i Kiel hade emellertid framkallat en häftig förbittring i
Norge. Lösta från sin förbindelse med Danmark voro norrmännen ej
sinnade att låta påtvinga sig en ny- med Sverige utan ville själfva bestämma
om sitt öde. I dessa tankar befästes de af sin danske ståthållare, Fredrik VI:s
kusin och tronarfvinge, prins Kristian (sedermera Kristian VIII), hvilken
förklarade sig för Norges regent och "sammankallade en riksförsamling
däraf att den förre kort före slaget vid Breitenfeld och den senare före slaget vid Dennewitz
därstädes-gjorde halt med de svenska trupperna. Monumentet, bestående af ett stort järnkors,
invigdes den 2 sept. 1840.
1 Carl Johan bodde de första dagarna i Paris i sin gemåls hotel! vid rue d’Anjou, där
han redan d. 13 fick mottaga besök af kejsar Alexander, hvilken då till honom yttrade bl. a.:
. . . »Jag har lifligt längtat att återse er, min ädle vän, för att öfvertyga er om, att de stora
händelser, som fört oss hit, långt ifrån att störa den vänskap, som förenar oss, hafva ännu mer
befästat den . . . Ingenting skall numera kunna hindra oss att leda i verkställighet de traktater,
som afgjort den skandinaviska halföns förening . . . Var öfvertygad, min gode vän, att ni i
alla omständigheter skall finna mig en försvarare af edra och Sveriges intressen och tacksam
för de tjänster, ni bevisat mig . . . Säg blott, hvilka åtgärder ni önskar, och de skola genast
vidtagas, liksom jag skall utverka de andra suveränernas bifall därtill . . . Jag sätter en ära i
allt det goda, jag kan göra för er och ert nya fäderneslands . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
