Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XIV Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
CARL XIV JOHAN
med den mäktige grannen. Denna förbindelse med Ryssland, som bland
annat fick sitt uttryck i den svenske ambassaden vid kejsar Nikolaus’
kröning, kronprins Oscars besök i Petersburg 1830 och kejsar Nikolaus’
mot-besök i Stockholm den 11-12 juni 1838, men hvarunder Carl Johan väl
aktade sig att ställa Sverige-Norge i något underdånighetsförhållande, sågs
med oblida ögon af den svenska opinionen, som icke kunde glömma
Finlands förlust och de sekelgamla striderna med moskoviterna, och som
särskildt då var uppbragt mot ryssarne för deras hårdhet mot Polen. På
samma gång den erfarne monarken förespådde sina förenade’folk trygghet
och oberoende, om de icke opåkalladt inblandade sig i kontinentens
tvistigheter, kunde han nära sitt frånfälle med sanning och stolthet förklara, att
— tack vare det anseende, han alltsedan det stora koalitionskriget mot
Napoleon förstått att bibehålla hos de »legitima» furstehusen, —
»Skandinavien icke är utan betydelse i Europas öden».
Carl Johan hade allt ifrån sin ankomst till Sverige haft att glädja sig
åt en stor folkgunst. Många voro hänförda af beundran för hans person,
men äfven missnöjda funnos. Det var honom icke möjligt att till alla
delar sätta sig in uti eller lämpa sig efter förhållandena i det nya
fäderneslandet, huru uppriktigt han än intresserade sig för dess utveckling. Många
förstodo honom icke, och han vilseleddes stundom af sin omgifning. Det
väckte äfven missnöje, att han vid sidan af sina lagliga rådgifvare ofta
rådförde sig med sin hängifne vän, grefve Magnus Brahe.1 Sålunda
utvecklade sig emot hans regeringssystem en opposition, som hotade att
störa det goda förhållandet mellan honom och svenskarne.
Denna opposition, som lät förspörja sig redan vid 1823 års riksdag
och understöddes af tidningspressen, visade sig i synnerhet bitter och
oförsonlig vid den märkliga riksdagen 1840-41. Då den vunnit majoritet
inom stats- och konstitutionsutskotten,- kunde den så väl ifrågasätta en
total omstöpning af statsregleringen som anklaga konungens rådgifvare i
en mängd punkter inför riksrätt. Afsikten härmed var att störta hela det
gamla styrelsesystemet; några lära till och med hafva umgåtts med planer
att söka framtvinga konungens tronafsägelse, till förmån för kronprinsen,
med hvilkens tillträde till regeringen man hoppades på begynnelsen af
ett nytt system.2
1 Denne ädle man — »den för Carl Johan oumbärlige» —, hvilkens namn är
oskiljaktigt förenadt med konungens minne, följde honom intill döden med en orubblig trohet och
sällsynt själfuppoffring.
2 L)et under namnet koalitionen kända oppositionspartiets ledare voro: C. J. af Nordin,
C. H. Anckarsvärd, J. W. Sprengtporten ni. fl. Dess sammansättning och syften blottades af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
