- Project Runeberg -  Ätten Bernadotte : biografiska anteckningar /
96

(1893) [MARC] Author: Johannes Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

C)6 OSCAR I

han åter regeringen från den 19 juni till den 1 okt. under Carl Johans
vistelse i Norge.

Hösten s. å. bevistade han öppnandet af Göta kanal samt i Uppsala
den fest, som där firades till minne af Gustaf II Adolf. I juli 1833
afreste han till Norge och företog en färd utefter norska kusten ända till
Bergen (den 13 aug.). Under kolerans härjningar i Stockholm 1834 deltog
han verksamt i åtgärderna för att hämma farsotens framsteg. Sommaren
1835 besökte han med sin familj Medevi, Göteborg, Strömstad och
Kristiania (den 2 aug.). Det var första gången de furstliga barnen sågo
Norges hufvudstad. Sommaren 1837 tillbragte kronprinsen vid baden i Ems
och Wiesbaden. Sommaren 1838 mottogs i Stockholm det oväntade
besöket af kejsar Alexander af Ryssland och hans son tronföljaren, i sällskap
med hvilken kronprinsen företog en färd genom vissa delar af Sverige.
Den 31 juli 1843 gjorde han jämte gemål och dotter besök hos sina
anförvanter i Mynchen. Öfver Hamburg skedde återresan till Stockholm,
dit de anlände den 20 aug.

Den 8 mars 1844 tillträdde Oscar I styrelsen öfver de förenade rikena.
Han var i sin mandoms fulla kraft och hälsades med stora förhoppningar.
Allvarligt hade han beredt sig för sitt konungsliga kall, och med Rätt
och Sanning till sitt valspråk ville han utöfva det.1

Det fulla förtroende, konung Oscar kände sig kunna hysa till sina
undersåtar, lade han i dagen, då han, »stödd på öfvertygelsen om folkets
oskrymtade tillgifvenhet för honom och hans ätt samt på medvetandet af
sina afsikters renhet», genom kungörelsen af d. 7 maj 1844 upphäfde
förbudet af d. 10 dec. 1812 mot all gemenskap med den år 1809 aflägsnade
konungafamiljen. Han gaf härigenom ett svar på prinsens af Wasa
manifest till de europeiska stormakterna, hvari denne förklarade, att han, ehuru
han ej ville motsätta sig konung Oscars tronbestigning, dock icke ämnade
afstå från sina och sin familjs anspråk pa svenska tronen.2

1 I anledning af detta från grundlagen hämtade valspråk, hvilket konungen antog i
statsrådet d. 1 april, skref G. Wennerberg sången Svensk konungaed:

Bjöd så i Tule en konungased
Son vid sin faders graf att svärja:
»Allfader, hör min konungaed!
Land vill jag taga, land vill jag härja,
Eget land större jag göra vill
-Eller sätte jag lifvet till».

Kom så en konung i sena led
Löfte vid död kungs graf att svärja:
»Allfader, hör min konungaed!
Land vill jag skydda, land vill jag värja,
Sanning och Rätt jag främja vill
-Eller sätte jag lifvet till».

2 Gustaf IV Adolfs och Fredrikas af Baden son Gustaf, som 1809 förts ur Sverige och
lämnats till sin moder, hade sedermera trädt i österrikisk krigstjänst, hvarvid han kallade sig
»prins af Sverige». Carl XIV Johan lyckades efter flera års skriftväxling med österrikiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:53:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajbernadot/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free