Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL XV
Den 6 aug. gåfvo D. M:ter kur för deltagarne i processionen m. fi.1
På aftonen försiggick borgerskapets stora bal. — På teatern i Kristiania
gafs på kröningsdagen en galarepresentation, hvarvid efter en prolog af
P. A. Jensen uppfördes en pjes af A. Munch: Kongehallen i Bergen.
Carl XV:s regering utvecklade en betydande lagstiftningsverksamhet.
Hans viktigaste regeringshandling är genomförandet af den
representationsförändring, som bildar epok i vårt lands konstitutionella historia. Den
allmänna meningen hade allt högljuddare och kraftigare fordrat en
representationsreform med själfskrifvenhetens upphäfvande. Regeringen hade
utarbetat ett på allmänna val grundadt förslag till ny riksdagsordning,
hvilket af justitiestatsministern frih. L. De Geer den 5 jan. 1863
framlades för ständerna. Det var frukten af en långsamt mognad öfvertygelse
hos samhällets ledande män samt uttrycket för en förändring i
samfunds-lifvets intressen och sträfvanden.
Den 16 okt. 1865 öppnades den lagtima riksdag, som skulle besluta
om förslaget. »Det är ett högt anspråk», yttrade Carl XV i sitt trontal
till ständerna, »att en bestående representation skall, med full frihet i
vilja och handling, själf på en annan öfverflytta det ärofulla uppdraget
att föra ett folks talan. Jag tänker därför högt om eder, då jag uttalar
mitt hopp, att I skolen antaga detta förslag, i hvars framgång jag ser en
ökad trygghet för samhällets lugna utveckling». Den 4 dec. godkände
bondeståndet enhälligt regeringens förslag; af borgerskapet antogs det efter
en kort diskussion med 60 röster mot 5. Efter 4 dagars lifligt
meningsutbyte, hvarunder flera utmärkta anföranden2 höllos, gick förslaget ä
Riddarhuset igenom den 7 dec. med 361 röster mot 294. Sedan ridderskapet
och adeln själf offrat sin inom representationen privilegierade ställning,
följde prästeståndet dess föredöme.
Då konungen den 22 juni 1866 å Rikssalen afslöt och hemförlofvade
Sveriges sista ståndsriksdag, skedde det med följande ord:
Den förändring, hvars hufvuddrag redan grundläggarne af vårt nuvarande
statsskick önskade med detsamma införlifva, har sålunda efter mer än ett halft
århundrade gått i verkställighet. Vi afsluta i dag icke blott ett minnesvärdt
riksmöte utan ett helt tidehvarf i svenska folkets historia, ett tidehvarf, som mäter
århundraden. Den fasta tillförsikt, hvarmed jag ser mot framtiden, förkväfver icke
1 Kristiania universitets deputerade öfverlämnade därvid en medalj, på hvars avers voro
präglade D. M:ters bilder och på reversen Minerva med en votivtatla och omskriften:
VOVENS MEMOR.
2 Bland andra af Curry Treffenberg, som väckte sensation genom sitt oratoriska angrepp
mot reformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
