Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL XV
de känslor af rörelse, med hvilka jag ser eder för sista gången församlade på
detta rum, där riksstånden sä ofta hafva mött sin konung, och den förhindrar
mig icke att med tacksamhet skåda tillbaka på det tidskifte, som förflutit, på de
betydelsefulla vändningar i fäderneslandets öde, i hvilka rikets ständer tagit del,
pä allt det goda och gagneliga, som af dem blifvit utfördt. Eftervärlden skall i
troget minne förvara, huru I med högsint uppoffring hafven satt fosterlandets kraf
öfver alla andra afseenden. Den skall ock göra rättvisa åt tänkesättet hos dem,
som ansett betänkligheterna mot det nya vara öfvervägande, men som af sipa
farhågor endast känna sig manade att i fördubbladt mått uppbjuda sina krafter
till fäderneslandets tjänst. Sådana tänkesätt utgöra en förökad borgen för mitt
hopp, att svenska folket icke skall svika det förtroende, som konung och ständer
vågat sätta till dess klokhet och sans, dess allvar, dess fosterlandskänsla».
Bland öfriga lagstiftningsåtgärder under Carl XV:s regering böra först
och främst nämnas de lagar, hvilka utgjorde förutsättningarna för berörda
representationsreform: förordningarna d. 21 och 23 mars 1862, hvarigenom
Sveriges hela kommunalväsende blef alldeles ombildadt; lag om allmänna
kyrkomöten d. 16 nov. 1863, hvarigenom svenska kyrkan erhöll en af
präster och lekmän bestående representation.1
Det offentliga undervisningsväsendets utveckling är ett af hans
regerings vackraste drag. »Det är min ärelystnad —• har konungen yttrat i
ett af sina trontal — att en sann och lefvande bildning skall genomtränga
vårt folk och sträcka sina välgärningar ned till den ringaste af dess
hyddor . Äfven den inhemska konstutvecklingen låg honom på det varmaste
om hjärtat, hvarom mera nämnes här nedan.
Såsom det var att vänta af konungens militära lynne och uppfostran,
ägnade han sig med mycken ifver och sakinsikt åt militärväsendets
utbildning. Det var den period, hvarunder idéen om den allmänna värnplikten
började i vidsträcktare mån tillämpas utan att ännu hafva bevisat sitt
värde så kraftigt, som det skedde under fransk-tyska kriget. Äfven konung
Carl och hans regering voro icke oberörda af denna reformsträfvan, men
då Sveriges härordning hufvudsakligen i indelningsverket hade sin gamla
grund, slutade man med att enligt konungens bevingade valspråk: »litet,
men godt» fästa Sveriges blifvande härordning vid en utveckling så väl
af vår nationella indelta stam som af den på vår beväring tillämpade all-
1 Ny konkurslag utfärdades d. 18 sept. 1862, ny allmän strafflag d. 16 febr. 1864, ny
sjölag d. 23 febr. 1864, ny förordning ang. fattigvården d. 9 juni 1871; förordn, om
upphäfvande af passtvånget d. 21 sept. 1860; om räntans frigifvande d. 13 sept. 1863; om
främmande trosbekännares rätt att bilda kyrkosamfund, om mosaiska trosbekännares rätt att besitta
fast egendom i riket, att ingå äktenskap med kristna, att bekläda ämbeten i statens tjänst; ny
lag om näringsfrihetens utvidgande d. iS juni 1864; ny förordn, om hemmansklyfning och
jordafsöndring d. 6 aug. 1864; ny författn. om allmänna skogshushållningen d. 29 juni 1866;
nv skiftesstadga d. 9 nov. 1866; lag ang. efterbildning af konstverk d. 3 aug. 1867; ny
strafflag för krigsmakten och ny jaktstadga, m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
