Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL XV
af dem likaledes gaf Danmark sitt understöd. Vid ett enskildt rådslag på
Ulriksdal den 8 sept. (1863) hade de tre statsmännen frih. J. A.
Gripenstedt, grefve L. Manderström och frih. L. De Geer föreställt konung Carl,
att utan ett sådant ryggstöd Sverige-Norge skulle onyttigt förspilla sina
militära och finansiella krafter mot öfvermakten. Det var med svidande
hjärta, som Carl XV afstod från sin plan att med vapen, i stället för med
sin diplomati, bispringa Danmark under de ändrade förhållandena och
som han uppoffrade sina egna sympatier för de förenade rikenas väl.
Preussen och Österrike föreskrefvo vårt södra grannland de hårda
fredsvillkoren i Wien den 30 okt. 1864, och skandinavismens politiska roll var utspelt.
Den barnlöse Fredrik VII efterträddes af ett nytt konungahus, med
hvilket kung Carl fortsatte de gamla personliga förbindelserna genom att
(1869) förmäla sin dotter Lovisa med danske konungens äldste son,
kronprins Fredrik.
Hösten 1864 (26 sept.-3 okt.) fick konungahuset mottaga besök af
prins Albert Edward af Wales och hans gemål prinsessan Alexandra.
Detta besök af Storbritanniens tronarfvinge hade ett särskildt intresse,
därför att det, så vänliga än Englands förhållanden varit till Sverige, var
det första, som en medlem af brittiska konungafamiljen här gjort. Carl XV
företog med sina gäster utflykter till Gripsholm, Ulriksdal m. fi. ställen,
och änkedrottning Josefina gaf den 28 sept. å Drottningholm en fest,
hvars like icke där lär hafva hållits sedan Gustaf 111: s dagar. Den 16-21
dec. 1868 gästade prinsen af Wales åter Stockholm.
Carl XV hade med en stark kroppsbyggnad en god hälsa, hvilken
ofta sattes på så hårdt prof, att den omsider svek honom. I början af
1871 öfvergick det sannolikt länge närda sjukdomsfröet till utbrott.1 Efter
en långvarig konvalesens, hvilken betydligt försvårades af den förlust, som
vid denna tid drabbade honom genom drottning Lovisas död, utflyttade
han till Ulriksdal men var fortfarande ganska kraftlös. Under sommaren
användes hafsbaden vid Särö, hvarefter tillståndet något förbättrades. På
hösten kunde han bevista och leda fälttjänstöfningarna i Skåne och företog
därpå en resa till Norge. I febr. 1872 nödgades han dock intaga sängen
och vistades på sina rum tills i början af maj, då han åter utflyttade till
Ulriksdal.
1 Hösten 1867 hade han undergått en operation och ansågs därefter fullkomligt
återställd. Hans närmaste lära dock ofta med bekymmer tyckt sig märka en förändring i hans
hälsotillstånd, hvilken han dock med sin själskraft sökte dölja för dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
