Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oscar ii
skarpare. Stortingsmajoriteten antog (den 17 mars) en dagordning, enligt
hvilken det vore Norges ovillkorliga rätt att på egen hand upprätta ett
särskildt norskt konsulatväsen. Då detta öppet stred mot konungens ofvan
omförmälda förklaring och inom vänsterpartiet ingen ny ministär kunde
bildas på basis af konungens ståndpunkt, utnämnde han E. Stäng för andra
gången till statsminister, hvadan en s. k. mindretalsregering nu trädde till
styret fden 2 maj). Vänstermajoriteten, som hyllar oinskränkt
parlamentarism eller den praxis, att monarken endast har att följa stortingets
mening, gjorde allt för att visa den nya regimen sitt misshag. Utan
hänsyn till den svenska riksdagens anhållan (den 12 april) att i
konsulatsfrågan blifva hörd beslöt stortinget (den 19 juli) att uppsäga
konsulats-gemensamheten med Sverige att från och med 1895 års ingång upphöra
att gälla. Bland andra fientliga åtgärder vidtogs äfven den att nedsätta
konungens och kronprinsens apanager. På denna punkt befinner sig för
närvarande (aug. 1893) den unionella tvisten.
Det lagstiftningsarbete, som hunnit utföras under Oscar II:s regering,
utvisar en lika upplyst som omsorgsfull styrelse. På grundlagsstiftningens
område böra nämnas följande, mera viktiga reformer. Vid 1876 års
riksdag bestämdes, att konungen skulle bland statsrådets ledamöter utnämna
en att vara statsminister, konseljens främste ledamot och representanten
för dess ledande politiska åsikter (§ 5 RF). Bland förtroendesysslor, från
hvilka konungen må entlediga, när han pröfvar rikets tjänst det fordra,
upptogos cheferna för fångvården, landtmäteriet, järnvägstrafiken, lots-,
post-, telegraf- och tullverken samt skogsväsendet (§ 35 RF1. Vid 1882
års riksdag erhöll lagutskottet befogenhet att behandla de från kamrarna
remitterade förslag öfver äfven kommunallag (§ 53 RF). Den förut
konungen ensam tillkommande rätt att stifta kriminallag för krigsmakten
upphäfdes (§ 87 RF). Vid 1885 års riksdag antogs den ofvan omnämnda
förändring, att statsministern skulle närvara vid de s. k. ministeriella, af
utrikesministern föredragna målens handläggning (§§ 11, 12, 32 RF!. Vid
1887 års riksdag borttogs talmanseden (§ 33 RO). Ar 1888 stadgades
uttryckligen valrätt inom kommun som villkor för riksdagsmans valbarhet
(§ 19 RO). Från 1892 års riksdag är till definitivt beslut grundlagsenligt
hvilande förslaget om begränsning af riksdagsmännens antal till 150 för
första kammaren, 80 stads- och 150 landtbygdsrepresentanter för andra
kammaren (§ 6 RO). Från 1893 års riksdag hvila likaledes förslag om,
att rekvisitioner till krigsmakten endast må äga rum under villkor af ett
i statsrådet fattadt beslut om mobilisering samt efter utfärdad riksdags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
