Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
oscar ii 250
ring under Carl X Gustaf, och hvilket patriotiska drama, med musik af
J. A. Söderman, uppfördes 1859 i Stockholm å d. v. Mindre (Dramatiska)
teatern.1
Oscar Fredriks skaldenatur framlyser måhända mest i hans smärre
dikter — lyriska sånger i skilda stilarter —, af hvilka en del utgifvits
under titeln: Nytt och gammalt af O**** (5 häften). Till de vackraste
styckena, som flutit ur hans penna, och hvilkas omedelbara subjektivitet
kommer läsaren att glömma, att de framsprungit från en kunglig lyra,
kunna räknas t. ex.: idyllen Blommornas undran (1863, med en poetisk
och svärmisk musik af I. Hallström), balladen Herr Hjalmar och skön
Ingrid (1865, med musik af Hallström), Bilder frän Sofiero, Monrepos, Till
aftonstjärnan, Hell värt hem, Påskpsalm, Vak upp!, Ett ögonblick, Eken,
För fort. Förtalet, hvilka fyra sistnämnda poem här meddelas:
Ett ögonblick.
Du tror pä väntad framtids ljusa hägring,
En anad fröjd i vårens hela fägring
För dina blickar tager an gestalt;
Och hvarje tvifvel du att tystna bjuder,
Ty när så härligt löftets stämma ljuder,
Skall själfva stunden då ej hålla allt?
Ack, blott en arm sekund, hur snabbt förfluten!
En blomsterknopp, i tidens trädgård bruten
Af ödets hand, den alltbetvingande;
Ett ögonblick, som redan fjärran farit,
Förr’n rätt du fattat, huru ljuft det varit,
Och som du aldrig mer skall återse.
Likväl skall ingen makt ifrån dig rycka
Det korta ögonblick af njuten lycka,
Tv ditt det var en gång och är så än.
I själens djup det dröjer kvar som minne,
Det väcker tusen tankar i ditt sinne
Och lefves sa beständigt om igen.
Eken.
Lyft din hundraåra hjässa
Öfv er lundens ljusa ungskog,
Stolta ek!
Fläkten, som bland snåren susar,
Du föraktar; du förstår ej
Västans smek.
Till en rik och mäktig krona
Dina muskelstarka grenar
Knyta sig;
Icke vårens ljumma strålar,
Endast höga sommarsolen
Lockar dig!
Men i heta middagsbranden
Kring din stam sig vidgar skuggans
Dunkla ring;
Då du ljuflig svalka bjuder
At den blomsterkrans, som flätas
Rundt omkring.
Stormen älskar du. Dess ilar
Leka uti dina lockars
Mörka natt;
Vid den vilda älskogsbrottning
Flyr förfärad sångarskaran,
Som där satt.
Emot skummet ut på fjärden
Du blott vinkar så förtroligt,
Som en vän;
Ty du känner dig i draken,
Som de vreda vågor kufvar,
Än igen.
1 Det har äfven gifvits i utlandet; 1887 i öfversättning och bearbetning af E. Jonas å
teatern i Budapest. Därvarande tidningar (Pester LloydNemzetj ägnade det en berömmande kritik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
