Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hört af gamla Paraskovia och alla de sagor hon
själf som barn diktat. När han blef äldre, lärde
hon honom att läsa, valde bland sin faders böcker
allt, som en gång tjusat henne själf, alla
århundradets stora skalder och diktare. För poesin, hvilken
talar till oss om allt det, som icke finnes och som
ändock är icke blott bättre än allt det som finns,
utan till och med mera likt den ursprungliga
sanningen än något annat, lärde hon gossen att hysa
en gränslös vördnad och kärlek, och stor var hennes
fröjd när hon tyckte sig märka att hans
uppfattning var lika snabb som klar och redig. Åb, med
denne gosse slog lifvet åter upp i flammor, som
både lyste och värmde! Ack, för gossens skull
var hon färdig att förlåta fadem alla de lidanden,
den förnedring, han dragit öfver henne. Men gaf
hon mycket, så fordrade hon ock mycket: svartsjukt
vaktade hon om barnets kärlek; den skulle höra
henne ensam och ingeu annan till!
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
