Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
zagstrimmor i vägens vattenpussar och i
strömmens upprörda, svarta vatten. Regnet slog mot
suffletten och fotsacken, smutsen stänkte högt kring
vagnen, och vagnen själf spred en obehaglig lukt
af björknäfversolja och vagnslider, som plågade
både henne ocb gossen. Fru Martha tryckte i
öfvermåttet af sin oro och kärlek den sömniga
gossen till sig, svepte allt emellanåt schalen kring
hans slanka, späda gestalt och kände otaliga gånger
på hans händer om de voro kalla, heta eller
svettiga.
Vägarnas eländiga skick gjorde att hon först
efter nära tvenne timmars färd kom fram till
prostgården, till det forna fädernehemmet. Vänligt togs
hon emot af prostens familj.
Att vända åter samma natt var icke att tänka
på. Mörkret och de utfarna hästarna tilläto det
icke. Morgonen därpå låg hon själf i feber med
stark värk i alla leder. Ehuru hon insåg att det
var hennes plikt att fara hem för att se om den
lilla, öfverraskade hon dock sig själf med att finna
det angenämt att åter en gång vara i sitt
fädernehem, ligga i sitt eget forna rum, känna igen de
gamla mönstren i tapeterna, se ut genom fönstret
och återfinna samma utsikt som fordom. Och så
hade hon ju gossen hos sig, den lille Karl, fri
från all smitta och fara. Och medan hon halfsof
och drömde, erfor hon en varm och djup glädje:
just så här skulle hon ha det en gång hemma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
