Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Na kallas en af löjtnanterna fram. Ofversten
ger honom några befallningar, som antecknas och
som sent omsider, efter en oändlig korrespondens
mellan guvemörsembetet, bataljonen och
kommunal-nämden i Heinäkangas hemort, resultera däruti,
att kommunen ålägges att till
fosterlandsförsvara-ren Heinäkangas familj utbetala 10 mark i månaden
— icke om året — under den tid bemälde
Heinäkangas fullgör sin värneplikt.
Så går inspektionen undan för undan, och när
den är slut, kommer Heinäkangas omsider ut i
artellet. Här kan han bruka munnen och göra
nytta för sig. Otroliga kvantiteter mat är har
under den första tiden i stånd att inkaminera.
Det förefaller, som om han nu ville taga skadan
igen efter årslånga umbäranden, söka bot för en
kronisk hunger och äta sig mätt för en lång följd
af år.
Det är egentligen endast bröd han förtär i
böijan, men detta ända till den otroliga ransonen
af tre skålpund per dag. Soppan, soflet, tjänar
blott till att skölja ned „maten* d. v. s. brödet.
Det är att märka, att den finaste gourmet, som rör
sig på hufvudstadens asfalt, knappast kan vara
mera kinkig på hvad han äter än Matti. Emot
hans ,,mutt’ Matti ei syö“ hjälper knappast något.
Österbottningen behagar anse ärter som gift,
och stark som han är i denna sin tro, blir han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
