Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på Skatudds-bron, utan att egentligen ha gifvit
akt på hvart han gått, och detta var
telegrammets fel. Telegrammet hade kommit som en
verklig hvirfvelvind midt i hans alldagliga, slöa och
tunga tankevärld. Som en hvirfvelvind hade det
rört upp det dam, som år ut och år in lägrat sig
öfver hans inre värld, och visade honom plötsligt
fjärran lysande perspektiv i nytt ljus. Strand lutade
sig mot broräcket och blickade ut öfver hamnen,
där isen ännu låg i mörka flakar, medan hafvet
därborta vid horizonten rörde sig i långa glänsande
vågor. Hvirfvelvinden hade blåst bort hans
hvar-dagsstämning, väckt till lif vårliga veka känslor
inom honom. Han mindes den tid, då han icke
ännu svettats ut sin lekfulla ungdomsvärme, mindes
den tid, då hans lif icke ännu var sönderbråkadt
och trampadt ned i den simplaste hvardaglighets dy.
Han mindes huru han — ja, herre gud, huru
hade det egentligen gått till — än i dag kunde han
icke få det fullt klart för sig — blifvit förälskad
och gift sig. Hvad hade väl fört dem
tillsammans? Mellan honom och henne fans intet som
knnde bringas i harmoni. Hon var inskränkt och
hörde till de heliga. Lidelsefull och andligen
högfärdig hade hon förstört sig själf, förstört hans
lycka, splittrat familjen, utsått misstro mellan
honom och hans tvänne barn, en son och en
dotter. Böner, psalmsång, ruelsestunder, andliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
