Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så mycken förargelse och förtret, så mycket tal och
onödigt ordbyte hos kommunens fäder som hos
hjonen.
Ty lejonen, som icke klagat eller bråkat, som
lefvat sig in i sina förhållanden, funno det
omensk-ligt och onödigt. Omenskligt var det att de, som
förnött sin skönaste ungdomstid i staden och kokat
och bryggt i herrskapskök, passat upp vid fina
bjudningar, livaije söndagseftermiddag
öfversväm-mat stadens gator och esplanader, med ett ord
varit riktiga inskrifna stadsbor, nu på gamla dagar
skulle flyttas bort till landet, kanske fä bo med
rama böuder — det var höjden af omensklighet!
Aldrig skulle de få se en likprocession — och kom
väl fru X. eller fröken Y. till landet med
glädjetributen? Aldrig! Och onödigt var det, allt var ju
som det borde vara — inte hade hjonen klagat
— hvad bråkade man för? Aldrig fick det gamla
goda vara som det var, ständigt skulle detjbytas
och ändras om här i världen. Men ack — intet
hjälpte!
Knappast ett år hade förgått, innan ingeniören
hade sin nya inrättning färdig. Den stod ensam
på en tallbacke vid stranden af en lerig vik, en
knapp half mil från staden. Med sitt höga plank,
sin höga ventilations- och köksskorsten såg den
ut som en riktig fabrik, och alla hjonen badades,
desinficierades, kläddes i nya kläder, likartade som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
