Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och allvarsamme gubben, som sitter i
högsätet och alltid med pekfingret lyft förmanar
och säger: „kommen ihåg, barn, hvad I ären
skyldiga mig“ — utan för den glada ungmön,
som trippande omkring på dansgolfvet
inbjuder oss att gladt svänga om med henne,
sägande: „skål, kamrater, dricken så länge
ungdomen varar.“ Gubben är ju ej oäfven,
han också, i synnerhet som han drar försorg
om oss alla och ger den ene ett ämbete, den
andre någon annan god utkomst, ty gamlen
har pengar på kistbottnen, må ni veta, fastän
han stundom är litet snål. Vårt land är icke
alls så fattigt på guld som skalderna
besjunga det. Det är alls icke den magra
sved, som vi måste plöja upp, tills vår kraft
är bruten. Det är en i godt stånd varande
väl odlad gård, hvars åkrar bära rika skördar,
blott de blifvit besådda, och åt hvars vidare
uppodling vi nog ägna oss också, då vi hafva
tid därtill. Våra grannar göra oss intet
omak; inga gränstvister oroa oss, emedan
vår jord är lagligen kringgärdad och råmärken
äro resta. Därför må det äfven stundom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
