Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett högst aktningsvärdt fruntimmer, men vi kalla
henne inom bataljonen för karkasdamen.
— Hvad för slag? Karkasdamen!
— Ja, ser ni, hos henne är alt insvept i en
ogenomtränglig, hemlighetsfull slöja. Hon är
mycket sammansatt af karkas och poudre de riz,
litet röd t och svart, litet af hvarje, ja, ni
förstår, och så klär hon sig så där . . .
— Men herre Gud, sade Hanna, ni
beskrif-ver henne så, att jag tviflar på, att jag kan
komma.
— Ack, sade Horn, litet otåligt, du vet,
Martinoff är poet, han begagnar starka färger!
Yisst kan du komma med — och hela hans
vanliga betänksamhet och obeslutsamhet voro som
bortblåsta.
Martinoff log ett mångtydigt löje. — Utan
tvifvel, sade han, sedan han observerat Horns
uttryck af missnöje, kan ni komma med.
— Ja, och nu får du på en gång se hela
Moskvas vackra värld, just innan du reser.
A propos det, så vill min syster resa redan i
öfvermorgon med aftontåget.
— Redan? Har Moskva så litet tjuskraft,
för eder?
— Nej, men jag kan icke så länge lämna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
