Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haapakoski på allvar taga i tu med godsets
skötsel. Nå, Erik, hvad skall jag säga honom?
Erik såg mörkt ned framför sig; så sade
han plötsligt:
— Hälsa honom, jag är kanske hemma, förrän
någon af er väntar det.
Under färden till stationen föreföll fröken
Hanna ytterst upptagen af sina tankar;
synbarligen hade hon något på hjärtat, som hon hade
svårt att komma fram med.
— Nå, jag får väl hälsa till Lilly?
— Lilly! Ja visst, ehuru jag icke vet,
hvarför just till henne, sade han leende, min gamla
kadettflamma. Huru har hon det nu? Är hon
lika vacker som förr?
— Nej, lika vacker är hon inte, men
myk-ket mera god och älskvärd, blef svaret.
Biljetterna voro köpta, man hade många
gånger sagt de sista afskedsorden, kupédörren
slogs igen, klockan ringde.
— Hör nu Erik, sade fröken Hanna med
ansträngning, i det hon såg sin broder rakt i
ögonen. Akta dig för den där Helena Nikolajewna.
— Hvad ger dig anledning till en sådan
varning, utbrast Erik, rynkande ögonbrynen.
Lokomotivet hvisslade, ångan och röken
slo-go ned öfver tåget, fröken Hanna var försvun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
