Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyfiken som man är på landet, lutade sig
Hanna öfver barrieren och blickade ut mot vägen.
Plötsligt sade hon med ett uttryck af glad
öfver-raskning: det är Lilly, Lilly min bästa väninna!
Erik höll just på att föra kaffekoppen till
sin mun. Vid detta utrop stannade han
half-vägs, och en lindrig skiftning öfverfor hans
anlete, en skiftning som icke undgick Helena,
ehuru hon tyktes inbegripen i samtal med sin
svärfader. — Främmande nu — hvem kunde
denna Lilly vara, som var taktlös nog, att just
då hon var första dagen i det nya hemmet,
komma hit för att störa dem?
Lilly körde i sin ensitsiga schäs fram till
trappan, lämnade tömmarna åt skjutskarlen och
hoppade vigt ned.
Lilly och Hanna omfamnade och hälsade
hvarandra hjärtligt. Då Lilly såg Erik uppe
på trappan och blef presenterad för husets unga,
sköna svärdotter, rodnade hon starkt och bad
tusen gånger om ursäkt att hon stört familjen;
men hon hade ingen aning om vare sig
förlof-ning, bröllop eller hemkomstöl. Hon skulle
genast vända om, så snart hennes häst hvilat, hon
ville visst inte störa någon.
Det ville icke Hanna höra talas om, hon
var så ifrig att få Lilly att stanna, att det nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
