- Project Runeberg -  Familjen på Haapakoski /
156

(1893) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett blått vattradt band mellan rika fält och mjuka
ekdungar, jag . . .

— Kom, Helena, sade han sårad i sin själ.
Man väntar oss med teet.

Hon såg förvånad på honom, men sade intet.
Att en man kunde vara svartsjuk om sitt land,
det hade hon ingen aning om.

*



Aftonen föll på. I den stora salen på
Haa-pakoski gård satt familjen församlad. Familjens
medlemmar voro tystlåtna, tänkande, inåtvända
personer, descendenter af bistra krigare och föga
ömhj ärtad e jurister. Där fans intet af detta lätta,
fladdrande ljusa, som ofta hör gammal hofadel
till. Gamle baronen satt och såg ut genom
midtel-fönstret och kalkylerade öfver, huru många
häckar mera väpplingen där borta på ängen skulle
ge i år. Hanna och Lilly spelade domino; de unga
tu, nu åter i full harmoni med hvarandra och
hela världen, sutto vid pianot. Då och då slog
Helena an en enda ton på tangenterna, en ton som
svälde till, fylde rummet och åter dog bort i den
tysta sommarkvällen. Erik höll armen om hennes
lif och hviskade ömma ord i sin hustrus öra.
Var det dessa ord, som gjorde att de ensamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:33:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ajfamilj/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free