Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärd, mer ser du, om det här disputera vi alla dagar
med Erik, därför ligger det mig nära till hands.
Att Erik är af motsatt åsikt, är ju klart.
I själfva värket finnas fruktansvärdt få
punkter, i hvilka vi vore af samma åsikt. Huru skall
det gå i längden? Det går nog bra, endast
jag har Erik här. Nu måste jag sluta. Hanna
kommer. Skrif snart till din lilla
Lenotschka.
Kära älskade Darja! — Erik hyrde
häromdagen en liten ångare. Han ville visa mig,
huru hans Finland ser ut. Vi foro ut från
staden på vida glänsande insjöar, omgifna af evigt
tysta, mörka skogar. Erik var förtjust, var
hänförd. Alla hans barndomsintryck, hans
ungdomsminnen af jakt- och fiskefårder, dem han i ändlös
följd och alltid med oförminskad glädje talar om,
äro bundna vid dessa landskap med de tysta
skogarna och milsvida sjöarna. Det gjorde mig så
hjärtinnerligt ondt att icke kunna dela hans glädje.
Men på mig gjorde dessa ödsliga vyer ett intryck
af vemod, en sorgsenhet, som var gripande. Tänk
dig att utanför en residensstad i ett guvernement,
så långt du ser, icke skönj es ett falt, icke ett
tak, icke en ängslapp så stor som vår trädgård
Moskva, icke en rykande skorsten. Mörka, branta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
