Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gir; månne hon skulle finna henne ännu i lifvet?
Vid denna tanke brast Helena ut i tårar af oro, af
saknad, af tvekan. Hvad skulle hon göra?
Hvil-ken lott skulle hon välja af de två ödet nu bjöd
henne i sin urna, bli finska eller ryska. Hon
viste, att hon måste besluta sig. Och det
förfärligaste var, att ju ädlare, ju bättre, ju anderikare
hennes Erik var, det vill säga ju varmare han
var fäst vid sitt land, ju trägnare han arbetade
för det — ju värdigare dotter af sitt land hon
å sin sida var, desto större blef dissonansen dem
emellan, desto svårare var det att förena dem,
desto större det offer den ena parten måste bringa
den andra. Där kunde icke talas om att gå
hvarandra halfvägs till mötes, ty mötesplatsen var en
negation. Ju mera hon tänkte sig in i saken,
dess djupare, såg hon, blef den klyfta, som
skilde dem åt. De två, hon och Erik, representerade
två världsåskådningar, som från tidernas
begynnelse vuxit skildt från hvarandra och som intet,
icke ens den varmaste kärlek mellan tvänne
makar kunde förena. Som det nu var, måste
endera gå helt öfver klyftan; kunde det icke ske,
måste en dag alt brista, störta tillhopa.
Hela natten hade hon svängt och vändt på
dessa tankar, utan att komma till något fast
beslut. Nu gick solen upp, hela horisonten mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
