Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man med trött släpande gång och gick till bordet.
Horn såg honom endast otydligt; först då han
satte sig på sin plats, där han var bättre belyst,
tykte Horn sig kunna uppfatta, att han var en
hällre ung än medelålders man, att föreläsaren var
blek, hade stora påsar under ögonen, bar långt
rakt hår och föreföll att se alt utom bra ut. Det
var Eugen Alexandrowitsch Tscherebatschoff.
Då han med en låg och beslöjad stämma
började sitt föredrag, lifvades hans ögon och
tyk-tes likasom fatta eld, växa, blifva större. Hvad
talade han om? Horn lyssnade en stund
uppmärksamt, men förstod intet.
Hom mindes, huru han en gång från en
tjänsteförrättning kom till en fest i
officers-messen, sedan bourgognen och champagnen redan
flere gånger gjort sin rand. Glädjen stod högt
i tak. Man skrattade häj dlöst åt saker, som han
fann icke alls lustiga. Han kunde då omöjligt
få tag på den stämning af uppsluppenhet, som
härskade i sällskapet. Han fann skrattet tomt,
dumt och platt, skämtet oförskämdt. Nu befann
han sig i en motsatt, men likartad situation.
Han hörde detta obegripliga tal, såg dessa
hän-rykta blickar. Hörde förtjusta åh och ah, såg
röda flammor på kvinnornas kinder, såg huru
marinofficern slukade föreläsaren med sina ögon.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
