Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att komma i väg, försvann bakom närmaste
backe som en blixt för den beundrande
rytt-mästaren.
Kristian tog del i kapplöpningen. Hvilka
härliga dagar, hvilken tid af ära och triumf
för Jalo och hans herre. Det fanns icke en
tidning i vårt land, där icke Jalo och hans herre
voro omtalade. Telegram gingo kring land och
rike om Jalos bedrifter. Hans rekord var hos
oss ovanligt, han tog första priset med glans
framför gamla, bepröfvade kapplöpningshästar.
Ännu, där Kristian satt tungsint och sorgsen
på sin förstugutrappa, for ett soligt löje öfver
hans anlete, när han tänkte på denna härliga
dag. Huru väl mindes han den icke: solljus,
blå himmel, fina, skimrande snöflingor, burna
af vintervinden, musik och hurrarop, hetsiga
drycker och Jalo dagens hjälte! Det var utan
tvifvel hans lifs skönaste och mest innehållsrika
dag. Men liksom de högsta vågorna falla djupast
och de högsta tallarna ge de längsta skuggor,
så förde den dag, då han och Jalo stodo högst
på lyckans tinnar, med sig den djupaste sorg.
Hos advokaten var intet att göra; tvärtom
tick Kristian höra, att Jegor fått utslag på
honom hos guvernören. Hans skulder med räntor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
