Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färden för att hinna till hästmarknaden i
Schliis-selburg och så igen till Petersburg innan
vintern fullständigt inbrutit. Ännu en större fjärd
hade de för vinnande af tid att passera och
sedan skulle de längs det enformiga sandkrön,
som endast omkring sextio fot öfver hafvets
yta bildar Ladogas vänstra strand, i snabba
dagsresor tillryggalägga vägen till Schlusselburg
och därifrån till världsstaden vid Nevans
mynning. I den sista gården vid stranden, där vägen
bar af mot Ladogan, varnade folket dem för
fjärden. Isen vore väl stark, sade de, men vägen
ännu icke stakad; för öfrigt vore Ladogan
oberäknelig, så länge alfågeln alade vid isbrädden.
— Strunt, svarade Tobias, den här
trekvartstimmen håller isen väl i alla fall ; snön
lyser, himlen är klar och minst en half timme
ha vi dager ännu, — och hästar och folk gåfvo
sig i väg. Man hade knappast hunnit några
bösskott framåt, innan vinden vände sig till
sunnan. Den kom med fuktiga fläktar, som
kändes ännu mera kalla än själfva nordan,
och dref framför sig ett tjockt töcken af
snöflingor och dimma. — Låt oss vända, sade
tataren. Bitschok låg ren och snarkade på
bottnen af släden. Hanhineva hade blifvit efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
