Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var tydligt att brasan skulle vinna, ty
aftonsolen tog af, men glöden tog till.
Midt ynder gästgifvarens tanklösa och
tomma pladder kom den feta, blomstrande Kaisu
in med en liten skål nysilad mjölk. Hon gick
fram till spiseln, där Adam stod, och ställde
mjölkskålen i hvalföppningen under spiseln.
Hussnoken hade åter börjat sitt sommarlif. Den
hade redan en vecka hvarje afton å rad krälat
fram ur sitt vanliga hål i golfvet under
spisel-hvalfvet och skulle utan tvifvel komma fram
äfven i afton. De andra fäste intet afseende
därvid, men Adam, som i ormen såg en bild
af djäfvulen, världen och vårt eget kött, draken,
frestaren i paradisets lustgård, han som ur
skriften lärt sig att med hela det semitiska
folkets intensiva hat förfölja det ganska
oskyldiga och nyttiga djuret, blef starkt upprörd
öfver att man kunde tåla ett slikt odjur, ja
därtill föda det.
Gästgifvaren log öfverlägset och började
med nytt pladder om ormar och snokar.
— Ja, hvart land har sin sed; har man
inte i er socken snokar? Vi tro att ormen för
lycka med sig. Har inte Adam Pihlbjerta hört
talas om snokkungen och ormriket? Inte?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
