Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nå, var tysta ett par minuter, ska ni
få höra den sagan — ja, ä ni riktigt tysta,
ska ni få se snoken själf; han kommer nog
fram; solen har redan gått ned.
Jo ser ni, där i ormriket, där bor
snok-kungen.*) Han bär en gyllne krona med
blixtrande ädelstenar. Om man i nytändningen går
ut med en hund, som har bruna fläckar öfver
ögonen, får man stundom se honom.
Snok-kungen regerar öfver olyckor, plågor och
dödssjukdomar. När han om hösten ropar upp
sina fjälliga undersåtar och någon bland dem
uteblir, tager han reda på om han blifvit illa
behandlad i det hus, där han bott, och om så
är fallet, skickar han sjukdom och olycka
öfver huset. Därför, när ormen en gång infunnit
sig hos oss, föda vi honom väl, helst med
sötmjölk, som om kvällarna ställes fram för hans
kryphål. I aderton år har vår hussnok, precis
i solnedgången, om det blott är stilla och tyst,
kommit fram ur det där hålet. I aderton år
har jag haft lycka och framgång och — men
se där är ju vår lilla husorm: välkommen
:l:) Sagan om snokrikel, liksom den om vampyren
är af österländskt, antagligen slaviskt ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
