Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mo Härad - Allmän Öfwersigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
I
Allmiin öfwersigt. 7
geometriska tunneland. Detta oaktadt förman hos allmogen se
temligen stora åkerstycken besådda med klöfwersgräs. Med undan-
tag af åkerrenar samt omgifningen wid. någon bäckrännil eller wid
byggnadstomterna, bära uppwallsängarna staggigt och med ljung,
lingon eller blåbärens blandadt gräs; den betydligaste höfångsten
är likwäl stark. De många mossarna och kärren förderfwa natur-
ligtwis klimatet medelst sina kyliga utdunstningar och hindra alla
saftfullare wexters foktkomst Wisserligen har Mo härad icke Ost-
bo och Westbo häradets först-täckande stora flätanossar; ty af Dum-
me mosses 4,250 tunnland har Mo härad blott ivid paß 0,«»- och
ungefär lika mycket af Kosmossez men sainmanräknad är den sanka
marken härstädes fullt jemförlig på lika stor rymd som inom sist-
nämnda harader. Pä westra sidan af skissa-ån är marken något
mindre sumpig än på den östra. Annu har icke odlingshägen loc-
kat Mohäradsbon att mer spaden söka utdika dessa sanka trakter.
De synas också icke hellerr lockande för odlingsföretag och kunna
icke heller wara det, så liänge mängdenoaf sank mark bibehåller kli-
matet i sitt nuwarande oisunda skick. Ar 1818——20 lät länets K.
Hushållningsisällskap afmiäta, på karta läggasaint afwäga de skilj-
da djupen på Dummeimossez denne ligger nemligen minst 300 fot
öfwer Wettern och har tre utlopp; uti ett af dessa utstatades och
axwägdes afledningskanal för wattnetz isammanhang härmed upp-
r"ttade8 äfwen kostnadsförslag till sålväl afledningsskanal som ut-
dikning Wi känna wäl icke de egentliga hindren för arbetets fort«
sättning, men de hnswudsakligaste woro dock troligen: dels mossens
stora djup (frän 6 ända till 26 fot) och dels de på deß botten
säkerligen icke hundrade utan till tusental qivarstående rotfasta fu-
rustubbar. Den för odling minst tjenliga delen deras tillhör ock
Mo härad. .
Häradets betydliga egowidd förutsätter naturligtle att der
finnes mycken skogsmark. Naturens Herre synes ock hafwa danat
totalbeloppet deraf enkom för skogßwextz men det är menniskan
som förändrat denna så beskaffade naturens gestaltning.
Dels genom härjande skogseldar, som blott lemnat gruset qwar,
dels genom nedhuggande as skog, som qwarlemnades att sörrutina,
hafwa dessa, wextlifwet förintande mossar och sumpmarker upp-
kommit, hwilkas wattenmassor genom moßs och wattenwexter årli-
gen ökas V). En annan del af dessa skogar har ·enom wan-
ligt swedjande och en oklok hushållning förstörts. et är klart
och bör kunna begripas äfwen af den enfaldigaste, att, då matjor-
den, hufwudwehiklet för wexters framdrifwande, endast uppkom-
mer genom wextsörruttnelser, denna genom eld owilkorligen må-
ste tillintetgöra-Hz grus och sand, såsom bestående af söndersmuladt
berg, blifwa qwarz men äfweu dessa förlora genom förbränning
den wextdrifwande förmåga, som de eljest i naturtillständet werk-
«) Om mossars daning, se Befte öfw. Westbo, sid 6—7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
