Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra och Södra Wedbo - Allmän Öfwersigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Norra och Södra Wedbo häraden
Wettern Benämningen tveftra Holawägem såsom landswägen från
Jönköping öfwer Grenna och Odeshög till Ostergöthland kallas,
sgmt de ännu bekanta skansbackarne mellan Holkaberg V) och
Odeshög på denna wäg, häntyda derpå. Det war på midten af
denna skog, troligen der den östra Holawägen gick öftoer densam-
ma, som småländningarne skulle emottaga konungen. dä han gjorde
sin Eriksgataz wi återkonnna härtill längre fram. J nordwest går
Wedbo intill den höga bergskedjan på Wetterns östra sida. Uti
gränsen mot Tweta ligger likaledes en temligen hög bergssträcka frän
sjön Vientiane södra ända till Eskhulti Solberng socken, hwarest
den stora, öfwer södra delen af wår halfö sig sträckande bergsked-
jan niöter:»denna går öfwer Wedbo i gränsen mellan båda hära-
derna till Ostergöthlands gräns wid södra ändan af sjön Westra
Lägaren. J gränsen mellan Wedbo och Ydre ivifar sig äfwen en
kedja af höjder från sjön Sommen till nyssnämnda sjö. Från
Solberga sockens höjder utgär en ganska hög bergskedja, den der
liksom i en eirkelbåge omsluter södra Wedbo i föder och sydost
ända till det ställe, der Jönköpings, Linköpings och Kalmar län
sammanstöta Från meranämnda sjö, Lägaren, går den stora bergö-
kedjan närmast i gränsen mellan Södra Wedbo och Ydre härad i
thergöthland till Kalmar län-
Dessa i gränserna löpande bergs- och höjd-kedjor utbreda sig
inåt landet i smärre åsar och kullar, så att det hela kan kallas
knperadtz de sänka sig likwäl småningom mot derinom svarande
större floddalar. Bergen stoisa sig dock sällan i dagen, särdeles i
det inre af landetz de äro till det mesta öfwertäckta af lösa jord-
lager. Som wanligt i Småland, bestå de af gråberg med många
förändringar i satmnansättningen, stundom rödaktig, men merändels
grä, högst sällan öfwergäende till gneis och glitnmerstiffer. Jtrak-
ten af Säby förekommeeuräldrig hälleflintsporfyr. Bergsryggarne
härstädes blifwa lägre åt söder och wid Marbeck har graniten öf-
wergått i rödt. Midtför Marbecks kyrka förekommer hwit qwarts
med insprängda röda fältspatskorn J dalen wid Bredestads kyrka
träffas ett berg med uråldrig grönsten, genomskuret af hornblende-
blandad stifrig qwarts. Oster om denna dal bestå bergen af hwiti
grä.«,qtvart8. Uti Ingqtorps socken wid wägen ät Wimmerby säges
en nräldrig le erbrun hälleflintsporfyr wisa sig. Bergkalk före-
kommeri Sol erga sockens höjder. J ttpenne icke serdeles hö-
ga berg på Hörningstorps egor i Säby socken finnes gulds och
silfwermaltn, hwarotn widare längre fram. Jnom Solberga och
Ekesjö socknar resa sig bergen ganska högt. Bland märkliga enstaka
bergstoppar må nämnas: Wittingsberget på Blix-ås egor i Solberga
socken, synligt på betydligt afsiånd i s dwest, samt afrundadt likt
Isaberg, Soåsen, Klinta Korpai och · zkurebergen i Ekesjö socken.
·) Månne namnet Holkaberg icke fordom roat Holavedeberg som genom
förkortning erhållit sitt nuwarande7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
