Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra och Södra Wedbo - Allmän Öfwersigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Altuna- iifwekagt. 55
att mindre rätta sig derefter. Gemenligen under den förflutna tidens
sednare årtionden har Wedbobon i afsseende på odlingar och stenbun-
ningar icke satt sin säck wid dörren om man säger: högst betyd-
liga odlingar hafwa härunder blifwit werkställda. En xnängd smärre
käkk.sumpar haftva blifivit uttorkade och odlade. Afwen till de
olägenheter, som härrört från wattenöfwerswämningar, har upp-
märksamheten blifwit riktad: ej mindre än 6 sjöar, nemligen Jo-
hannegbergL Flisby, Knutshults och Anebysjöarne i södra, samt
Säbysjön, Oren och Bunnen i norra häradet hafwa blifwit sänkta;
härigenom har wunnit8, utom en mängd landwinningar, att det blif-
wit möjligt att utdika och odla betydliga widder af sank mark.
Genom de 4 förstnämnda sjöarnes sänkning har erhållits 458,m
t:nd torr sjöbotten och 1,019,m t:nd för odling tjenlig, förut sank
mark. Jnom Wedbo hafwa äfwen flera wigtiga wägomläggningar
blifwit werkställda.
O ergå wi widare till skogshushällningen, så synes den här-
städes afwa till stogarnes slutliga ruinerande tagit jemna fte
med förut beskrifna Mo härads. Uti en ort, der jordbruket är sa
kalendern och dagen ester den 4 Oktober, då beslutet fattades, skulle i stället
för den 5 skrifwao den 15 Oktober. Sälnnda uppkommo de 2 stilarna Den
nya stilen antogs genast i alla kat olfka länder, men först i följande årsan-
dradet af de reformerta. Greki a religionens bekännare (Ryssar) bibe ålla
den gamla än i da och det är as denna anledning man i sednare tider in-
tagit den i de smä a manachorna. Veträrfande åter den nya stilen,så, och som
astronomerna, eller, som menige man utrycker sig, almanach- rifwarne e-
nom wissa skottdagars uteslutande inom en gift-ven tidrymd 3 på 400 g
injemka de nämnda tillbakadragande minuterna, följas denna nya stil o
sol ösden beständigt åt, sa att hon pä en wiß gifwen dag det ena året ar lika
höj som samma dag pa det andra, med blott några minuters fkilnad ör eller
efter-. Derigenom har ock det borgerliga och tropiska året blisivit ett och sam-
ma. Att detta icke är fallet med gamla stilens år är förut wisadt.
Af allt detta finner macn lätt, att den, som ester weckoräkningen tvill på
en wi årstid eller solhöjd sa det eller det slags säd, måste owilkorligt «rätta
gig ef er nya stilen, som ej mlßleder likt den gamla, emedan endast den förra,
et ena året som det andra med lika dagar återkomma med lika årstid, om
än wäderleken, af nämndaeslkäh icke alltid är densamma. Will man widare
återkomma till vch bibeha a det gamla i weckoräkningen, eller något slags
gammalt, så bör man från och med den 25 Maks nya stilen afräkna de 11
agarne och börja weckoråkningen den sökande l2:te dagen, som blir den 5
April. Härigenom återkommer man me största dagen i 13:de weckan och alla
weckor och dagar i weckorna till ksamma solhöjd eller årstid som år 1582, då
nya stilen börjades, samt På li a sätt i en framtid. —- Om denna den 5:te
Aprils widare betydelse, läses i här ofwannämnda beskrifning, d. l sid. 410. —
Att Ryssarne, med bibehållande af gamla stilen, en äng fä sira sin påst, då
wi sira tvår pingst, betyder ingenting, men om ensa en med stn oafwisliga
kärlek till det gamla, — forn den upplysta jordbrukaren är här naturligiivis
icke frä a) — genom en oriktig tidräkning låter förleda sig att icke irätter tid
så finllfäd saknar sådant wisserligen icke betydelse. Man får till och med
hos a mogen höra: «det är ju ingen brådska, wi haswa ju icke den eller den
iveckan förr ån då eller då.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
