Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra och Södra Wedbo - Allmän Öfwersigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Norra och Södro Wedbo häradet-.
binäringen kan räknas wara linnewäsnader. J tider längre till-
baka wisade sig ännu fullkomligare förmandtskapen mellan Wedbos
boer och Finwedar (se O. B. s. 147, 148), särdeles beträffande norra
häradets allmoge. Lommaryds- och Adelöfsiboer woro då kända för
obändighet och öfwersitteri, och sällan aflopp någon Lommarde-
marknad utan blodiga slagsmål. Wanligen räckte tingen i Halla-
ryd hela 9 weckor, och äfwen i detta sögderi hade superiet wuxit
till en betydlig höjd. Det brutala, bangstyriga och uppbrusande
har likwäl numera lemnat rum för en lugnare blodets wallning
och bränwinssupandet har högst betydligt förminskats: saledes —
inga slagsmål mera på marknader och andra allmänna samlings-
platser, naturligtwis en följd af presterskapets, domares och polis-
maktens samhälligt wisa och redbara bemödanden. Förmö enheten
är temligen jemnt ördelad bland allmogen, som i allmanhet är
tvålmående, kanske nagot mer i norra än i södra häradet. J all-
mänhet haswa de små låga boningshusen här bibehållits, ochi
Mörkhult, Säby socken, bebos ännu en stuga med blott 5 å 6 fots
höga wäggar, men dessa af blott 3 syllar; — sådan skog hade
man fordom i dessa trakter. .Efter hållna laga stiften har man
dock begynt bereda sig större och rymligare boningshus. Lefnads-
sättet år godt, men tarfligt i hivardagslag Ar åter fråga om halas,
så går gemenligen öfwerflödet till öfwerdrift. J gränsen mot Oster-
göthland, särdeles i Säby socken, som ligger närmare den bördigare
delen deraf, är lefnadssättet halst östgöthiskt och halft småländskt
Till den städning och renlighet inom hus, som qwinnan i Finwe-
den så mycket älskar, (se Bestr. öfwer Ostho, sid. 36 och Westbo,
sid. 195 och 196), har Wedbosqwinnan i allmänhet ej ännu hunnit,
änskönt man stundom finner henne klädd i siden. J detta afseen-
de skall det stå sämre till i södra än i norra delen. Det lärer
dock endast wara i trakten wid förutnämnda gräns, som lyxen
wisar sig i kläder och husgeråd; i öfrigt kläder sig allmogen gan-
ska allwarsamt och enkelt. Wanligen wisar sig bonden i wadmalss
rock och i skinnklädda långbyror.
Att Wedbosbons hufwudnåring är ladugårdsskötselbehöswa wi
knappast anteckna Likwäl utgår från norra häradet en ej sa ringa
qwantitet spannmål och från det södra bered»t lin. Det förstnämn-
da afsätter sina produkter förnämligast åt Ostergöthland och Jön-
köping, och det sednare åt Kalmare län och desz städer. En ej så
ringa qwantitet bercdt lin afsätteS dock äfwen på Jönköpings
marknader.
Jör beräkningen af folkets mer eller mindre skyndsamma för-
ökning hafwa wi äfwen hår icke kunnat kvälja någon tidpunkt
längre tillbaka än år 1805, för hwilket år öfwerdirektören af For-
sell i sin sockenstatistik antecknat solkantalet, naturligtwis ester detta
årets qwinqwennitabeller. Wisserligen har Rogberg i sin Smålands
Besirifning antecknat folkmängden, men dels war folkräkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
