Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra Wedbo enskildt - 10. Linderås - 11. Säby - Skate derifrån till D:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 Norra Wedbo härad.
14. Mag:r Siven Emanuel Fornander 16. Jonas Kastman 1838—51; bles
1808—25; kyrkoherde i Westlösa. kyrkoherde i Gärd ernne
15. Anders Faberti 182s)—37; blef l7. C. G. Kernell isat-.
kyrkoherde i Ulrica
11. Säby.
Belägen i ett nära rättvinkligt hörn af Ostergöthland, grän-
sar denna socken till Torpa i Ydre och sjön Sommen i öster samt
till Ekeby och Trehörna i norr, der den oftanämnda skogen Hola-
weden ligger; hon gränsar i öfrigt till Linderäs i wefter och till
Frinnarhd i söder; dcsz största utsträckning är i norr och söder
2,25 mil och dess medelbredd är omkring 1,23 mil. Socknens areal-
innehåll är 43,231 tunnland utom allmänningsskogenz medeltalet
till hwarje af socknens 128,a75 mantal, inberäknadt skaten till
Trehörna, är således 331 tunnland. Här, som annorstädes i hä-
radet, hafwa hemmanen olika egorymd, så att det ena hemmanet
har stora och det andra små egor. Jordytan är öfwerallt härstä-
des ganska skarpt onnverlande i höjder och djup, förnämligast i
socknens norra del. Detta oaktadt äro bergen sällan synliga i da-
gen, dock mera i nhsznämnda trakt än i öfriga socknen. Förrn-
nämnda på Hörningstorps egor i medlet af 1510-talet upptäckta
gulds och silfweranledningar äro i twenne ej långt ifrån hwar-
andra liggande, helt litet öswer jorden uppstickande bergkullarj de
hafwa blifwit bearbetade, troligen af en Henrik Lejell, som år
1581 af konung Johan lll sick löfte om förläning af hemman,
så framt ett guldmer här kunde upprättas. En grufwa i guld-
strecket har öppnats till 4 fots djup, men ej widare blifwit fort-
satt, troligen emedan guldhalten war för ringa. J berget, der
silfwer wisat sig, hafwa ock sprängningar skett, men öfwergiftvits.
Sednare, eller år 1845, hafwa ryttmästaren F. Hammarberg pä
Wiredaholm och brukspatron P· af Burån pä Borholm anställt
allwarlig undersökning härstädes, men ej funnit mödan tvärdt att
bearbeta dessa malmstreck Wid uppmuddringen af Swattåll ige-
nom maderna wid Säbysjöns södra ända sanns en stenrefweL full-
komligt liknande Jättebron i Bolmen (Befkr. öfwer Westbo sid.
141), som sträcker sig frän fastlandet wid Tratteryd igenom detta
hemmans och Säby mader till Säbysjön. Detta synes ·wisa att
sjön fordom sträckt sig upp till nämnda fastland oci)·mö]lige·n län-
gre, men såsom mycket grund, hlifwit uppfylld af skall höldcklm
och genom ån nedsluten sand samt förruttnade loextanmen, hwar-
igenom under tidens lopp botten förtvandlats till madwall. titt
hemmanet Ebbarps äng förekommer äfwen en af det slags-fast-
ningswallar, liknande äsbildningar, som wi här föorUt bssktltwth
(se Linderäs socken), men af mindre längd. Jordmanen ar, med
få undantag, ösiverallt god· bestående af swartmylla och stenbun-
den grusbotten J- Swartådalen, äfwensom den del af socknen
som ligger öster derom, träffas ofta lerbotten, men as mycket olika
slag- Äfwen denna sorken är känd såsom egande goda betesmar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
