Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra Wedbo enskildt - 11. Säby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 Norra Wedbo härad.
«Thurther eller Thord reste denna sten till minne affin fader Ger-
mund"; wid en kyrkans rappning i sednare tider har stenen icke
njutit samma onnvärdnad af wederbörande, som kvid kyrkans bygg-
nad, emedan wid tappningen stenen blifwit alldeles öfwersmord och
gjorts fullkomligt osynlig. Liljegren har i sina Runurkunder, un-
der N:o 1205, antecknat, att en runsten står wid Hafrewik- här i
socknen, men hwarken runstenen eller något ställe med detta namn
har här kunnat påträffas; stenen lärer dock finnas, men wid Haf-
rewik i Höreda socken.
På Wätinge bys soldattorps egor nära Swartån, på en wac-
ker, mot ån sakta sluttande plan, träffas några och 60 ättekullarz
de ligga tätt tillsamman uti en opalformig krets, något spetsigare
åt ena än andra ändan, samt hafwa hwardera omkring 20 alnars
twärlinea och tvid pas; 5 alnars höjd. En af kullarne, liggande
i norra kanten (focus), är dock ansenligare än de öfriga; dessa
grafmonumenter hafwa någonting owanligt i sitt byggnadssättx
de äro omgifna af en alnshög i jorden nedsänkt fotkedja eller
grundmur af måttlig kullersten, hwarinom rummet är fyldt af aska,
kol och benskärfworz ofwanpå detta är åter ett lager af kullersten
wid paß 2 fot djupt, hwilket widare är betäckt och afrundadt med
ett jordlager, 4 fot djupt. Afl. Proften MelliniSäby, som haft den
wälwiljan att icke allenast meddela en rikhaltig beskrifning öfwer
socknen, utan äfwen beskrifning och ritning öfwer derlnom befintli-
ga fornlemningar, tror att efter ett stort faltslag så många kroppar
förbränts i hwarje graf, att den blifwit fylld af Iemningarne der-
efter; men ett så stort bål, som på en gång kunnat förbränna så
många kroppar att lemningarne derefter kunnat fylla en graf, har
säkerligen icke fått rum derinomz sannolikare är wäl, att en större
kommun här haft fin begrafningsplats och hwarje familj sin egen
graf samt att, hwarje gång en medlem dött, grafwen öppnats och
dennes på annat ställe förbrända kropps qwarlefwor derutiblifwit
nedlagda. Pä detta sätt hafwa de under några århundraden kun-
nat fyllas; detta antagande är ock det enda som kan rättfärdiga
dessas och andras af samma slag, benämning af ättehögar, eller
ättekummel (familjgrafwar). Allmogen i trakten har samma mörd-
nad eller fruktan för dessa, som för kristna begrafningsplatser: den
ser också ofta nattetid lysen på dessa kullar; liksom man på andra
ställen Julnatten sett kummel upphöjda på guldpelare Dch trollen
dansa derunder, har en bonde härstädes sent om en qwäll sett en
af dessa högar starkt upplyst, på hwilken ett bord stod- hWaWM-
kring 3 owanligt klädda personer sutto, bläddrande i en hop pap-
per. Den större högen har bliftvit genomgrafwen till botten i af-
sigt att deruti anlägga en källare, från hwilkens fullbordande man
hindrats af någon affkräckande nattlig syn. (Se om en fullbor-
dad källarebyggnadi en dylik ättekummel Besin öfwet Ostbo sid.
90.) Straxt wid kunnnelgruppen i öster stå 5 stenar, troligenmen
wanlig femstenig rundel och nära derintill kullfallna HTML MOIHs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
