- Project Runeberg -  Arvid Herner. Skildring ur Stockholmslifvet /
33

(1883) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aldrig fått ge ut den aldra minsta bit. Nej; jag vill
egna min tid åt ungdomars uppfostran. Jag vill arbeta
för att sprida den sanna, icke den trångbröstade,
upplysningen bland folket. Ty när folket blir upplyst,
försvinner af sig sjelf all den råhet, som nu är
förherskande hos den stora massan. Arthur“, utropade han
och hans vackra ögon glänste, “det är en stor, en
maktpåliggande mission som jag åtagit mig, dock vill jag
tro, att arbete skall föra till målet. Eller, hvad tror du?“

“Att arbete för till målet vet du lika så väl som
jag“, svarade Arthur, “men om du står ut med det
ihärdiga arbetet, se, det blir åter en annan sak.“

“Nå målet eller gå under, det är mitt valspråk“,
svarade Arvid energiskt. “Men, se nu är manuskriptet
till aska, och med det alla mina sköna förhoppningar
om framgång på den literära banan.“

“Åh, hvad det beträffar, så måste du väl kunna få
ihop ett dylikt manuskript en gång till om du blott
vill det.“

“Aldrig, bror.“

“Hm, Hm!“

Då Arthur gått satt Arvid en stund tyst och
fundersam med hufvudet lutadt i båda händerne. Slutligen
uppreste han sig, for med handen öfver pannan och
mumlade:

“I morgon är jag bjuden till Arthurs föräldrar. Det
är hans systers adertonde födelsedag. Men hvarför såg
han så besynnerlig ut, då han å sin fars vägnar bjöd
mig? Det kan jag omöjligt begripa. Jag har aldrig sett
honom sådan! Hvad han blifvit förändrad medan jag
var i Upsala! Ah, kanske han är i samma fördömelse
som jag! Säkert. Han är kär.“

Dagen derefter installerades Arvid af rektor N. i
den klass, der han skulle läsa. Naturligtvis var
lärjungarnes nyfikenhet på det aldra högsta spänd. De hade
till och med i förväg diskuterat frågan huruvida något
puts skulle försökas eller ej, i akt och mening att
försöka den nye läraren, och hade denna diskussion ledt
till det resultat, att ett dylikt skulle göras. Rektorn
hade för den skull knappt hunnit utom dörren, förrän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 13 23:40:13 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ajoaherner/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free