Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
packoma i Bryngels och en af skeppets båtar, men
slutligen var allt färdigt till affärd. Innan denna skedde
förmanade kapten Jack de tre af besättningen, som
medföljde, en i Bryngels och två i den andra farkosten,
att om någon fara varsnades, det vill säga om de
råkade ut för tullsnokarne, genast kasta sig i hafvet
och simma mot fartyget, ty om de blefvo tagna skulle
de alltid vara besvärliga vittnen mot honom (kapten
Jack). Då förmaningen var slut sattes af från skeppet
och med tysta årslag anträddes färden mot
smugglar-hålan.
Från skärets spets nedstego emellertid de två
män, som gifvit signalen; norrifrån nalkades den från
Marstrands Tå öfverkomne och från söder smögo sig
längs stranden jaktlöjtnanten Bertel Gerst och tre
af hans besättning, alla försedda med skarpladdade
gevär. *
Personerna i de tre grupperna på landbacken
iakttogo en så envis tystnad som om de upptäckt
hvarandra och nu försökte att lura den ene den andre.
Endast vågornas sqvalp mot stranden och det lätta
ljudet från de i vattnet nedsänkta årorna var det enda,
som hördes.
Plötsligt förnams en dämpad röst från båtarne
uttala dessa ord:
— Tag törn. Den ena båten först och den
andra se’n.
Derpå hördes en skrapning mot sjöbottnens stenar,
så en lågmäld svordom och derpå blef det tyst för
en stund. Den stridslystne Eskil ville prompt springa
fram och det var endast med yttersta möda som Bertel
Gerst kunde hålla honom tillbaka. Hade Eskil i sitt
häftiga mod fått råda, skulle allt i förtid varit förderfvadt.
Båtarne fingo emellertid lägga i land. Af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
