- Project Runeberg -  I frihamn. Romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet /
68

(1887) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vända och vrida dem på tusen olika sätt, och när detta
ej hjelpte, skulle hon må hända begagna falska nycklar
eller i hemlighet skicka efter en smed för att dyrka
upp dem, och ...

— Ha, ha, ha, skrattade Armand de Bousquet,
du hyser fortfarande samma antipati mot gamla käringar.

— Ja, kan du undra derpå? Ar det ej just en
sådan, som ej allenast förbittrat hela mitt lif, utan
äfven så godt som jagat mig i landsflykt, svarade
grefve Philip under det hans ögon fingo ett uttryck,
som vexlade mellan raseri och vemod. Om jag hade
den megæran här, skulle jag, så sannt det. . .

— Lugna dig, lugna dig, afbröt Armand de
Bousquet. Vi skola så mycket som möjligt försöka
att glömma det förflutna.

— Glömma, glömma, eftersade Philip de
Mauginard-Vallée liksom talade han mera för sig sjelf. Ja, den
som ändå kunde glömma medan lifvet varar. Nej,
fortfor han och sprang upp, jag hatar allt hvad qvinnor
är och heter, och . . .

— Äfven den der ljuslockiga skönheten der borta
i berget? afbröt Armand leende.

— Bah, inföll grefvé Philip, under det ett
medlidsamt löje spelade kring hans läppar; den, som sett
våra parisiska skönheter, går inte och förälskar sig,
åtminstone på allvar, i en svensk smugglaredotter.
Dessutom skulle det aldrig kunna falla mig in att
svika Albertine.

— Men flickan är ganska täck, invände Armand
de Bousquet, och jag hörde i går, att hon allmänt
kallas för Marstrands ros.

— Nä, så gör du din cour för henne, inföll
grefve Philip skrattande, jag tror nog, att en så för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajofrihamn/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free