- Project Runeberg -  I frihamn. Romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet /
76

(1887) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade kaptenen ställt upp sitt, folk som till parad och
befallt att blott en i sender finge lemna fartyget. Patern,
öfver hvilken han ej egde något kommando, hade
han ej tagit med i räkningen.

Skälfvande af begär att få lemna. den farliga
skutan hade jesuiten ställt sig vid relingen och följde
med ängslig uppmärksamhet båtarnes minsta rörelser.
När han då såg att en af karlarne i den första båten
gaf kaptenen ett tecken att börja utskeppningen, kunde
han ej längre styra sin åtrå. Innan någon kunde
förhindra det hade han klättrat upp på relingen och
kastade sig handlöst ned mot båten. Han hade dock
ej tagit båtens krängningar i betraktande, och följden
deraf blef att han plumsade i sjön.

— Adjö med den vettvillingen, mumlade den
matros, som förut varit i kollision med patern. Andå
en jesuit mindre i verlden.

-—• Och en mera i helvetet, fortsatte sidokamraten.

Men, ödet ville ej att patern nu skulle omkomma.
Sedan han varit nere i djupet ett par gånger, lyckades
det en af båtkarlarne att få tag i hans ena arm,
hvarefter han halades ombord i fullkomligt medvetslöst
tillstånd. Besättningen kom också lyckligt, men utan
att kunna berga synnerligt mycket af sina
tillhörigheter, ned i båtarne. Sist lemnade kaptenen det till
undergång dömda fartyget, af hvilket morgonen
derefter ej funnos andra spår än kringflytande spillror
och lemningar af lasten. Förstörelsen hade varit
fullständig.

De skeppsbrutne mottogos vänligt af holmens
fattiga fiskarbefolkning, som gjorde allt hvad i dess
förmåga stod att hjelpa. Svårast var det att få
patern till lif igen, ty han hade under de två gånger
han sjunkit, insupit en oerhörd qvantitet vatten, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajofrihamn/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free