- Project Runeberg -  I frihamn. Romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet /
122

(1887) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom något, antagligen det onda samvetet, som höll
honom i en oförklarlig oro. Vid alla de djerfva
smugglingar han varit med om, hade han aldrig erfarit
så besynnerliga känslor som han nu gjorde. Ehuru
mörkret var ganska djupt, försökte han likväl att med
blickarne genomtränga den småskog, genom hvilken
han och hans medhjelpare smögo sig fram till källaren,
men naturligtvis fåfängt. Intet annat ljud än vindens och
prasslet från de nedtrampade höstlöfven kunde förnimmas.

Framkomna till de snår, som öfvertäckte och
om-gåfvo den gamla källaren, möttes de der af de båda
fiskargubbarne från Tjufkils marknadsplats. Så snart
Ingel öfvertygat sig om att han hade rätta folket
framför sig, hviskade han:

— Ha’ ni båtarne i ordning?

— Ja, patron, svarade den ene fiskaren.

Ulf Lindersson hade emellertid satt nyckeln i den
tunga källardörren. Med tre personers förenade
bemödanden vreds den ändteligen gnisslande om på sina
hakar, något som föranledde Ingel Green att utstöta
en föga vacker ed. En fuktig och kall luft slog ut
från källaren.

— Det är väl bäst att vi först taga ut
alltsammans och sedan hjelpas åt att i ett par omgångar
föra det ned till båtarne, menade Ulf Lindersson.

— Ja, nog är det bäst, svarade Bryngel. En
lykta skulle heller inte skada att nu ega.

— Inte något ljus, utbrast köpman Green
be-stämdt. Källaren är väl inte större, än att vi kunna
hitta reda på packorna, tror jag.

Medan smugglarne voro sysselsatta inne i källaren
halade sig Stenar forsigtigt ned från sin upphöjda och
obeqväma plats och skjmdade så fort han kunde mot
norr. Han hade hunnit ungefär halfväges fram till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajofrihamn/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free