Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppe på ett litet klipputsprång vid den hotande
byggnadens södra gafvel.
Massan studsade vid anblicken af den långa magra
gestalten, fantastiskt belyst af det hit och dit
sväf-vande fackelskenet.
— Galningar, började magistern och hans tunna
genomskärande stämma hördes af alla, I liknen de
månaderasande, som omtalas från gamla tiden. I
gören formligt uppror mot den bestående ordningen
och skolen ej heller undgå edert straff. Sen I de
fasta murarne der uppe, fortfor han och pekade på
Karlsten, inom dessa skolen I få tillbringa edra dagar
till dess I blifven så utmärglade och tunna som . . .
— Som du, eländige bläcksudd! ifyllde
Skojar-Lotta och hennes inpass helsades af pöbelns
jubelskri, deri många främmande stämmor hördes deltaga.
Men Joel Gunnarius lät sig icke förbluffa af
detta inpass.
— När qvinnor blifva rasande är vettet ifrån
dem, fortfor magistern, och varen säkra på, att
räkenskapens dag ej är långt borta. Kom också ihåg, att
galna kattor få rifvet skinn, och . . .
Ett hväsande ormlikt ljud af bröt Joel Gunnarii
tal. En fackla susade genom luften och nedföll på
det belägrade husets tak, hvilket den efter några
minuter antände.
Så slog Joel Gunnarius till reträtt och denna
följdes af ett hånskratt, i hvilket man kunde urskilja
pater Dulons stämma.
Röken från det brinnande huset nedträngde snart
till rummen och gjorde att fransmännen började känna
sig allt mera besvärade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
