Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Man ämnar röka ihjäl oss, sade Armand de
Bousquet och bet tänderna tillsammans, men det
skall ej lyckas dem. Heldre dö med vapen i hand.
Har du hört talas om en svensk kung, som hette
Karl XII.
—’ Ja> jag vill påminna mig, att jag läst om
honom. Var han inte en stor hjelte?
— Jo, det kan du lita på, utbrast Armand de
Bousquet. Som du vet var min mormor född
österrikiska. Vid hennes död hittades en bok, som jag
som pojke läste med förtjusning. Der omtalas huru
kung Karl först slog danskar, ryssar och polackar,
men slutligen måste fly till Turkiet. Der bodde han
i många år, men slutligen ville turkarne bli af med
honom. Då han icke frivilligt lemnade staden Bender
blef han anfallen af janitscharer, som, liksom pöbeln
här ute, slungade eld i taket på hans bostad, när de
ej på annat sätt kunde komma åt honom. Då beslöt
kungen slå sig igenom till ett annat hus och . . .
•—■ Ah, nu står historien klar för mig, afbröt
Philip de Mauginard-Vallée. Han gjorde ett utfall,
m’en råkade snafva och falla, hvarefter han blef
tillfångatagen. Vill du nu att vi skola söka komma
öfver till det andra huset?
— Ja visst.
— Men först måste vi förvissa oss om, att vi
komma in der. Ja, fortfor han, kikande genom en
fönsterglugg, dörren står verkligen halföppen.
— Låt oss då försöka, utbrast Armand ifrigt,
och jag skulle ingenting högre önska, än att möta
den skurken, pater Dulon.
— Inte jag heller, svarade grefve Philip. Var
säker på, att min kula ej då skulle förfela sitt mål.
De båda vännerna gåfvo hvarandra ett kraftigt
/ Frihamn. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
